Hur kan Popova börja analysera avbloggning för att en handfull kända personer börjat blogga och för att sen sluta? Var det någon som trodde att folk som i vanliga fall erhåller ersättning för sitt skrivande skulle hålla till godo med att prestera gratisläsning under någon längre tid?
Jag tror att papperstidningarna skickade ut sina journalister i bloggvärlden för att de kände sig hotade av det nya mediet och ville få någon slags kontroll över det som publiceras på nätet. Varför skulle man annars starta egna portaler?
Eftersom medias slit- och slänginställning till fenomen börjar slå till mot bloggandet, så hoppar tidningarnas egna bloggare av, en efter en. Kärleksaffären är över och ingen vill vara kvar därute när kistan spikas igen.
Men innan journalisterna avrättar gratisskrivandet borde de betänka att medierna föder varandra. Precis som tv-program skapar kvällstidningarnas rubriker, ökar blogginlägg med kommentarer till tidningartiklar också intresset för dem.
Ofta framför man uppfattningen att det är få som läser bloggar, bara 10 % av befolkningen och så gott som uteslutande är det personer som själva bloggar. Om det är sant, så hur kan det vara dags för avbloggning? Det kan ju knappt startat.
Sen kan jag bara dra slutsatsen att mina egna inlägg är oprovocerande och menlösa. Och/eller att mina läsare är trevliga och väluppfostrade människor. På halvannat år har jag inte utsatts för någon enda liten hatattack eller ens fått en elak kommentar. Bara några tillrättalägganden när jag varit ute och cyklat. Något jag bara är tacksam för.
Men så är jag inte heller någon utmanande kändis utan fortsätter med mitt grafomana beteende ett tag till. Trots att jag, tills idag, inte visste om att det väckts upp i mig.
frktjatlund 