På svenska campingplatser finns det campare. Campare kan delas in i olika grupper, framförallt i tillfälliga och permanenta. De tillfälliga är av flera olika typer. Men de permanenta är till förvillelse lika att de verkar vara klonade. Inte bara som människor utan även deras utrustning.
De har husvagn, med förtält. I förtältet har de soffgrupp, kylskåp, matbord med stolar. På matbordet ligger en kortlek, som används om vädret är mindre gynnsamt.
På den staketomgärdade tomten står ytterligare ett matbord med stolar. Minst. Somliga har ett bord med morgonsol och ett med kvällssol. Grillen är en självklarhet, liksom den svenska flaggan. Om man inte är i Skåne. Där är den skånska ganska frekvent.
Det här med flaggandet stör mig. Det känns lite unket på något sätt. Det förekommer varken bland tyska eller franska permanentcampare.
Folk går runt på sina pyttetomter som halvnudister. I badbrallor och bikini vad de än pysslar med. Kvinnorna skrapar potatis, diskar och röker oavbrutet. Männen läser kvällstidningen, grillar eller klipper gräset.
Nu ska jag skala och koka sparris, värma hollandaisesåsen, maken grilla laxen och hälla upp det kylda vinet. För med två nätter på samma ställe är vi snudd på permanenta.