Än så länge kan jag inte kalla den här ledigheten för semester. Om man med det avser vila och återhämtning. Snarare har dagarna fyllts av advokater, blanketter, inköp, kånkande och montering av möbler.
Vi är alltså på Costa Blanca i Spanien. I vår nyinköpta lägenhet. Köpta är väl att ta i. Än så länge har inte alla praktikaliteter fallit på plats som till exempel låneutbetalningar, därav advokater och blanketter. Men vi har fått tillgång till lägenheten.
Första natten sov vi på medfraktade luftmadrasser i väntan på flyttlasset med bland annat våra sängar. Vi bestämde oss för att ta med dem eftersom den spanska sängstandarden är annorlunda; en dubbelsäng är 150×190. Vad vi inte tänkte på är sovrumsstorleken är anpassad efter det. Våra sängar täcker i stort sett hela sovrumsytan. Det gör inte så mycket, vi ska trots allt bara sova där.
Köksskåpen var lite av en besvikelse. Överskåpen sitter alldeles för högt för en kort kvinna. Jag når bara till nedersta hyllan och det finns inte tillräckligt många nedersta hyllor för att rymma glas, tallrikar och skålar. Och då heter lösningen Ikea i Murcia, en timme bort om man kan vägen. Den kan vi nu efter fyra turer fram och tillbaka på mindre än en vecka.
Jag trodde att Billyhyllornas tid var förbi. Men nu står två stycken nya i vårt kök/vardagsrum. Där tronar porslinet bakom glasdörrar. Jag som ogillat vitrinskåp. Men jag tröstar mig med att de inte är några riktiga vitrinskåp eftersom hyllorna inte är av glas och skåpen saknar belysning.
Det mesta är nu på plats. Vi väntar på att en skuggande pergola ska monteras på takterrassen och en leverans av stort matbord och stolar som ska stå under den. Igår kom loungemöblerna: rottingsoffa, två fåtöljer och ett bord. De senare var inget större problem att få upp på taket. Soffan däremot var för alldeles för stor för att passera trappan upp till taket. Men eftersom den inte vägde så mycket lyckades vi fira upp den med rep utmed fasaden.
Men det lär nog inte funka med matbordet. Vi har köpt ett demoexemplar, som är monterat och klart. Alldeles för stort och tungt med andra ord. Drömmen vore att vi skulle kunna nyttja byggkranen på tomten bredvid. Men vi är alldeles för blyga för att våga fråga och skulle behöva lite av Billy Roos takter. Vår gamle vän, som inte drar sig för något.
I vårt kvarter bor det några svenska familjer, några norska, några spanska, ett par engelska och en holländsk. Vad jag har kunnat identifiera hittills. Och ett halvdussin radhus är inte riktigt klara ännu. Men poolområdet är klart och det är tacknämligt; temperaturen håller sig på drygt 30. Och vi är glada över AC på natten.
Apropå AC, grannens aggregat står på vår takterrass. Inte kul eftersom det låter alldeles för mycket och de kör sin AC nästan hela tiden. Vi klurar på något sätt att avskärma brummandet med någon grind eller spaljé. Eller på att familjen under ska få första elräkningen och medföljande chock. Eller åker hem.
Ännu är det två veckor kvar av vår vistelse så än kan det bli lite vila av.
frktjatlund 
