Den här resan har haft flera syften: 1. Undersöka om Portugal är ett trevligt land att bosätta sig i. 2. Hälsa på Svärdotter och barnbarnen i förskingringen. 3. Titta på den portugisiska fastighetsmarknaden.
1. Är Portugal ett trevligt land? Ja, är det entydiga svaret. Folk är vänliga och hjälpsamma. Man pratar engelska så det är lätt att göra sig förstådd och bli förstådd. Engelskspråkiga filmer och serier är textade och inte dubbade, som i grannlandet. Maten, vinet och klimatet är också ett plus. Språket är vackert och om man sätter den sidan till går det säkert att lära sig. Heja, Duolingo!
2. Hälsade vi på barnbarn? Ja, de gjorde vi. I delar av tre dagar. Barnen har vuxit både i längd och i förstånd. Lärt sig spanska och skruvade generat på sig när farfar försökte sig på språket i fråga. Familjen bor i en etagelägenhet i ett jättekomplex ett kvarter från stranden. My och Noa går i skola, lillebror går på dagis, Svärdottern är hemma med halvåringen och Joel jobbar när han kan och får uppdrag.
3. Hur fann vi fastighetsmarknaden? Genom fastighetsmäklare. På nätet och i det verkliga livet. Och kan konstatera att trots allt prat om kris, så är prisnivån ganska hög. Snudd på Stockholmspriser.
Igår ägnade vi eftermiddagen åt att åka runt tillsammans med en mäklare och titta på sex olika ställen, som var till salu. De flesta låg runt 240.000 €. Egentligen alldeles för mycket för vår plånbok. För vad jag förstår, kan inte utlänningar låna pengar till fastigheter i Portugal. Det är reda pengar som gäller. Sparade pengar eller vinster från försäljning av fastigheter hemmavid. Ett annat alternativ är: ”Use your tax savings to buy real estate in Portugal”, som det stod på anslaget i hissen till ett av hotellen vi bott på.
Och planeringen av bostäderna är lite märkliga enligt mitt förmenande. Det spelar ingen roll om husets sovrum har plats för två eller åtta personer, kök och vardagsrum är lika små. Hur man ska kunna laga mat, sitta och äta och umgås framför den obligatoriska öppna spisen när man är åtta man i hushållet, är ett mysterium. Även om mäklaren menade att man spenderade mesta tiden utomhus.
Dessutom är det som regel ett badrum till varje sovrum. Alldeles onödigt, om ni frågar mig. Betänk den städinsats som krävs för varje extra badrum. Två badrum eller ett på varje våningsplan är alldeles tillräckligt.
Ska vi ha råd med bostad på marken blir det antagligen norr om Dalälven eller ett renoveringsobjekt.