Upprop

Det är inte klokt vad det kryllar av kreativa människor på Söder. Träna barnvagnar? Nu förväntar jag mig tävlingar i Agility fram emot slutet av sommaren.

Vad sägs om Urban Jungle mot Phil & Teds. Brio mot Emmaljunga. Teutonia mot Bugaboo. Må bästa vagn vinna.

Framsteg

Det var inte mycket kvar av Tantogården i morse. Men vad ska det bli av området? Det spelar egentligen ingen roll för vad kommunen än hittar på så stormar folk. Somliga tycker att musik stör. Andra eller samma tycker att man inte ska bebygga den hörnan av Tanto. Trots att hela remsan utmed Ringvägen är parkering. Inte någon grönska, bara asfalt.

Fler bilder

Dagens bygge
Det pågår skumma saker på granngården. Gubbar som sågar, spikar och skruvar. Och jag gruvar mig för vad som är på gång. Skräckscenariot är att det är restaurangen på Brännkyrkagatan som tänker ha uteservering på gården.

Det vore öken och slut på nattron. Våra vänner som bodde på Horngatan 84 och delade gård med Bysis, stod helt enkelt inte ut. Utan sålde och flyttade.

Dagens rivning
Nu går resterna av Tantogården i container. Det som inte fjolårets brand mäktade med får brinna i Högdalen.

På glid

Det här unga paret gick framför mig sista biten till jobbet. Båda rökte och båda ryckte då och då i kläderna. Fast åt olika håll. Tjejen ryckte nedåt och killen uppåt.

Kjolen ville inte riktigt räcka till varken på bredden eller längden utan kröp mer och mer uppåt på rumpan. Och grabbens brallor ville inte riktigt hänga kvar på rumpan utan gled sakta men säkert nedåt. Tills de ryckte åt varsitt håll igen.

Två flugor i en smäll i Tanto

Tema 1: bilpoolsbilarna i Tanto
När vi gjorde oss av med bilen undrade ett av barnen:
– Varför går ni inte med i en bilpool.
– För att det luktar för mycket tvättstuga. Jag ser framför mig långa listor med regelverk. För att inte tala om käcka lappar med Lämna bilen i samma skick som du önskar finna den. Eller I den här bilen röker vi inte.

Dessutom ingår vi redan i en bilpool. Det är bara det att bilägarna inte vet om det. Har man barn i närheten som dessutom har bil, så kan man åberopa tjänster och gentjänster. Hoppas jag.

Tema 2: fågelkvitter
Koltrastarna i Tanto sjunger som galningar. Kvittar livstycket av sig, som Modern brukade säga. Säkert mest för att imponera på honorna. Fågelhonorna, alltså. Även om också jag tar intryck av deras sång.

Lägg märke till att den lille gynnaren pausar och gärna är med på bild.

Otack

Nu börjar det likna nåt. Större delen av vägen till jobbet är vårstädad. Bara Skanstullsbron återstår. Men den är helt klart Gångbanan Gatukontoret Glömde. Sopas nästan aldrig. Egentligen skulle man behöva munskydd när det blåser. Mot alla äckliga partiklar som vinden drar upp. Håller man inte igen munnen ordentligt knastrar det mellan tänderna.

Skräpigt är det också. Min misstanke är att det mesta är sånt som flyger av sopbilar. Varför skulle det annars ligga drivor med McDonaldsskräp, kaffemuggar från 7-eleven, trisslotter, tomma cigarrettpaket och servetter? Så många människor är det inte som äter eller fikar på en smutsig bro. Mysfaktorn är lika med noll.

Ännu en kompensation

Uthållighet, det är inte jag personifierad. Ta bara det här med mobilprojektet. Att ta en bild på något mer eller mindre intressant på vägen till jobbet. Redan efter två foton rann det ut i sanden. Misstänker jag eftersom jag glömde mobilen i morse.

Så är det. Min hjärna har sina begränsningar. Varje morgon ska jag ha med mig X antal prylar och på något sätt är det omöjligt att få med sig allt. Stående lista är

  • Passerkort
  • Nycklar
  • Mobiltelefon
  • Frukostägg
  • Plånbok
  • Glasögon
  • Rikskuponger
  • Totalt sju saker och det jobbar jag på toppen av min förmåga. I morse behövde jag komplettera med mjölk. Men istället för metoden lägg till så använde jag ersätt. Mjölken kom med, men inte mobilen.På väg till jobbet har jag ett par punkter av No Return. Den sista är Krukmakargatan. Precis efter att jag passerat den kom jag på misstaget och då la jag projektet i malpåse. Tills vidare.

    Istället får ni en bild från hemgången. En helt annan dag och från Östgötagatan. Påven bakom lås och bom, tänker jag.

    Grå gråare grått

    Nej, det blev inte vårjackan imorse. Smådugg och kyla tvingade fram tjockare doningar. Och för att pigga upp morgonpromenaden bestämde jag mig för ett nytt projekt: mobilmorgon. Det vill säga knäppa ett kort under förflyttningen till jobbet. Igår var det spikmatta, idag dödskalle.

    Ikväll ska jag jobba över. När det händer saker i bankvärlden måste kollegan Åke och jag hålla i spakarna. Och gissa om det blev liv i sofforna i vårt vardagsrum för den sakens skull.

    – Vadå måste? Ingen kan väl tvinga dig. Om jag känner dig rätt så erbjöd du dig frivilligt. Räckte upp handen och knäppte med fingrarna och sa Jag kan, jag kan.
    – Barnen då? Vi ska ju ha dem i helgen. Du kan väl hämta för en gångs skull?
    – Och som tack får du hela 1,3% i löneförhöjning! Du är bara pinsam.

    Nu undrar jag om Åke fick höra samma saker från Marie hemma i sin soffa?

    Årets

    påskklapp? Snart kastar de mattor efter en.

    Det var fullständigt kaos på min gata i stan när alla skulle hem från jobbet. Tunnelbanans röda linje stod still efter en olycka och jag mötte en massa stirriga fotgängare på sträckan mellan Timmermansgatan och Ringvägen. Förvånande nog är det många som inte vet vägen till Slussen.  Flera ställde den frågan. Till mig. Som vanligt.

    Och inte blev trafiksituationen bättre av att korsningen Hornsgatan-Ringvägen är uppgrävd. Det gick absolut fortare att gå.