Kräsen

Mitt läsande går i vågor. Och då talar jag om genre, för läser gör jag hela tiden. Gärna självbiografiska berättelser, deckare, fackböcker eller romaner. Och numera är det e-böcker som gäller. Utanför Sveriges gränser lyser pocketböcker på mitt modersmål med sin frånvaro. Det mesta lånar jag på bibblan. Till nöds laddar jag ner från bokus. Om det är något speciellt jag vill ha. Bibblans utbud kan ha några år på nacken.

Stockholms stadsbibliotek har tips och topplistor i olika kategorier. Jag brukar ögna igenom dem. Men mycket, som finns med, har jag redan läst. Eller så vill jag inte läsa det som andra gillar. Speciellt när det gäller kategorin populära romaner. Just nu är den listan fullsmockad med Lucinda Rileys femtielva syster-böcker. Inte min tekopp, precis.

För några månader sedan lånade jag Fjärilsrummet ”en underbar familjesaga, med dramatiska hemligheter” enligt förlaget. Man vill ju gärna hänga med. Men det var det tramsigaste jag läst på länge. Efter 50 sidor gav jag upp. Nä, då klämmer jag hellre en deckare. jag hade betydligt större utbyte av AJ Finns Kvinnan i fönstret. Med en halvfnoskig huvudperson som levde i en fantasivärld och hinkade i sig Merlot hela dagarna, som självmedicinering.

Men nu har jag hittat en författare som passar mig utmärkt: Elizabeth Strout. Jag har precis läst klart Olive Kitteridge, och nu har jag laddat ner två böcker till av henne. Det ska bli en njutning att läsa dem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s