Återställelse

Vissa saker får man lära sig den hårda vägen. Som det här med att låna ut saker. Vi hade fått ”ärva” några brandgula pinnstolar från Makens mamma. När hon och svärfar flyttade fick stolarna och tillhörande runda matbord inte plats i nya lägenheten. Furubordet fungerade bra i vårt kök, men de brandgula stolarna åkte ner i källaren.

När en ensamstående morsa i vår bekantskapskrets hörde sig för om det var någon som kunde låna ut några köksstolar, ställde vi upp med våra från källarförrådet. Hon och hennes båda grabbar behövde dem bättre än vi.

Några år senare frågade vi om det var möjligt att få tillbaka lånegodset. Jodå, det gick bra. Kruxet var bara att en av stolarna var trasig. Ett par av pinnarna i ryggstödet var helt av. Men hur kommer det sig, undrade vi. Ensamma morsan hade av någon anledning blivit skogstokig på en av sönerna och tagit ut ilska på stolen. Hon skyllde på sina ”franska nerver”.

”Men det där är en Lilla Åland, en pinnstol designad av Carl Malmsten. Inte vilken skitmöbel som helst.”
”Varför lånade ni ut stolarna då?”.

Ja, det kan man fråga sig. Men vi lärde oss en läxa i alla fall. Att inte ha några större förväntningar när man lånar ut saker.

Det var nästan ett och ett halvt år sedan vi senast var i lägenheten i Stockholm. Och frånvaron har, inte oväntat, satt sina spår. Saker försvinner och saker går sönder. Och en ung man runt 20 har andra prioriteringar än vi yngre äldre. Maken rös när han såg vår postbox i entrén. ”Folk kan ju tro att lägenheten är en knarkarkvart!”.

Vi hade satt upp en lapp med texten ‘Inga gratistidningar’ på boxen. Det går ganska snabbt att fylla facket med två tidningar i veckan. Barnbarnet själv hade tejpat upp en sladdrig lapp med sitt namn. Vår lapp om tidningar hade han tagit bort, men tejpkladdet satt kvar och drog åt sig smuts.

Nu är luckan till postboxen befriad från handtextad namnlapp, smuts och kladd och kompletterad med en proffsig lapp med barnbarnets namn. Ja, Maken är riktigt nöjd med sin insats.

”Farfar, nedersta lådan i frysen har gått sönder.” Gått och gått? Om man trycker in en plastlåda, trots motstånd från en glass som ligger mellan låda och botten på frysen, så är det inte så konstigt att lådan går sönder. Om jag ska säga något positivt i historien så kan jag berömma Electrolux hemsida. Väldigt pedagogisk och lättorienterad. Och snabbt gick det också att få hem rätt reservdel.

Säga vad man vill, det är lättare att ha överseende med ett barnbarn än med en eldfängd kvinna i bekantskapskretsen, som man tycker borde veta bättre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s