Alla utom vi

På charterföretaget jag jobbade på mina sista arbetsår, visste man att det inte var resan som var målet. Alltså, själva resan som såldes gav inte mer än 150 kr i vinst per betalande. När jag hörde det ställde jag frågan: Why bother? Så mycket jobb för så lite tillbaka. Svaret var: ancillaries. Det vill säga kringförsäljning. Där fanns det pengar att hämta. All inclusive, halvpension, helpension, nyårsmiddag, spjälsäng, barnvagn, barnklubb, utflykter, träning, matlagningskurser; you name it! Det fanns en hel avdelning som skötte den biten.

Det verkar vara samma sak i den spanska byggbranschen. Det är framdraget kanaler för luftkonditionering och innan man vet ordet av får man ett erbjudande från byggaren om ett aggregat där monteringen ingår i priset. Och vem behöver inte belysning? Vad sägs om några spotlights i taket? Eller utomhusbelysning på takterrassen? Vid entrén och i trappan upp? Diskmaskin monterad och klar? När den kringförsäljningen var över fick vi en faktura på 50000.

På taket är det framdraget vatten och avlopp, som bara skriker utekök. Ett sådant ville byggaren ha ytterligare 14000 för. Om vi inte ville ha några skåpdörrar räckte det med 9000. Vi avstod.

Nu bankas det och låter för fullt. Efter ett år har de flesta upptäckt hur dåligt det är med förvaringsutrymmen. Man vill inte ha skrymmande saker som cyklar, parasoller, solsängar och andra strandprylar inomhus. Då ställer byggaren upp. Bygger förråd på uteplatser. Snart sagt alla har en bod på markplan. Alla utom vi.

Under vår trappa skulle det fungera alldeles utmärkt med ett cykelförråd. Så vi pratade med byggaren, som avrådde. Trappan upp till vår lägenhet hänger på husgaveln som är klädd med ”prydnadssten”. Och att ”förstöra” intrycket med ett förråd skulle knappast godkännas av byggnadsnämnden. Och svartbyggen renderar böter och rivning.

Om vi vill ha ett förråd på markplan skulle vi behöva ta bort en bit av rabatten. För mot den vita muren skulle en tillbyggnad inte sticka i ögonen på samma sätt.

Fastigheter som har några år på nacken kan se ut lite hur som helst. Folk bygger till och om, byter staket och glasar in balkonger och terrasser. Så vi får väl fortsätta att ha min cykel i gästrummet. Maken har köpt en cykel av kusin Klas, men den står fortfarande kvar hos honom. Väntas hit i mars som specialbagage när vi åker tillbaka hit.

Men år 2020, blir det andra bullar. Då ska vi ha ett förråd att stoppa in vår cyklar i. Precis som alla andra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s