Det går inte bra för mig

Förutom allting annat så tappade jag mitt årskort på SL på vägen hem. Kortet har jag i telefonfodralet och det var hela fodralet som rann mig ur händerna. Precis när jag skulle kliva av bussen ringde mobilen. Jag lyckades få upp telefonen och svara medan jag la tillbaka fodralet i handväskan. Trodde jag. I själva verket hamnade det antagligen bredvid.

Jag gick av bussen med mobilen mot örat. En man gick ikapp mig och undrade om det var jag som tappat en vante, för folk på bussen hade ropat något. Jag ruskade på huvudet och visade upp mina båda vantar. Bara för att några minuter senare upptäcka att jag inte längre hade något telefonfodral och att det antagligen var det någon vänlig människa försökte göra mig uppmärksam på.

Jag vände vid tunnelbanespärrarna och kutade upp igen till busshållplatsen, men bussen hade förstås redan gett sig av. Det var bara att köpa en engångsbiljett för att ta sig hem. En totalt onödig utgift.

Samtidigt är jag glad åt två saker: 1. Jag tappade i alla fall inte telefonen. 2. Jag har anmält förlustgaranti på Mitt SL, där man lovar att skicka mig ett nytt kort inom fyra arbetsdagar.

Fram till dess lånar jag Makens kort. Inte så att jag vill skylla min släpphänthet på honom även om det var han som ringde mig.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Det går inte bra för mig

  1. Helena skriver:

    Tråkigt, men förlustgarantin fungerar bra, säger jag av erfarenhet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s