Dag 1

Ett dygn med gipsat ben är avklarat. Det har gått hyfsat. Jag har varit i kontakt med jobbet och kommit överens om att jag jobbar hemifrån fram tills jag mäktar med trappor och långa korridorer. Maken ifrågasätter visserligen min mentala hälsa. ”Varför jobba när man inte måste?” Men eftersom min fysiska verksamhetsradie är begränsad så kan jag lika gärna arbeta.

För vad gör jag som funktionshindrad? Hasar mig med hjälp av kryckor mellan säng och köksbord. Pillar på dator och platta. Löser korsord. Idag var jag klar med DN:s fredagskryss redan på förmiddagen och anmälde mig på ett kryssforum där jag bistod andra kryssare. Och i sängen läser jag. För tillfället Jo Nesbös Polis.

Jag började på boken redan igår, i väntrummet på SÖS och hann en bra bit. Konstaterade att det finns en skiljelinje på vad man roar sig med medan man väntar. Folk under 45 pillar på sina mobiler. Enbart. Äldre än så pillar också på mobiler, men inte bara. Man bryter av med att läsa tidningar och böcker eller lösa korsord. Och hade jag haft en stickning på gång hade jag alla gånger haft den med.

Ettan var snäll och hämtade upp barnbarnen och tog med dem till sitt lantställe. Annars skulle nog deras långhelg bli lite trist. Åtminstone i mina ögon. Själva är de mer än nöjda om de får ägna sin vakna tid åt Minecraft.

Barnbarnens stora bekymmer är annars den framtida mathållningen. ”Farfar lagar inte mat. Han delar ut Rikskuponger.” ”Nu blir det varken pannkakor eller risotto.”

Läkaren på akuten sa att det fanns ett recept åt mig på Citodon, som väntade på Apoteket. Vad jag nu ska med det? Jag har inte särskilt ont och jag gillar inte alvedonpreparat. Tusen varningar i FASS och sen måste man äta ytterligare en medicin mot förstoppning.

Förresten, damen i sjukhuskassan efterfrågade mitt högkostnadskort. ”Det har jag inget” sa jag. ”Bättre sent än aldrig” svarade hon och gav mig ett. Jag hade inte formulerat mig på det viset. Snarare ”Aldrig är bäst”. Eller ”man ska alltid säga aldrig”

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Dag 1

  1. Irene skriver:

    Krya på dig så fort du kan, alltid lika tråkigt att vara justerad

  2. frktjatlund skriver:

    @Irene: Tack! Verkligen tråkigt. Och långtråkigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s