Inre monolog

– Vad ska jag med alla skärbrädor till? När jag egentligen bara använder två av dem.
– Ja, det undrar jag också. Kanske för att de står där de står. Inkilade bakom kaffemaskinen.

– De bakersta till exempel. Som jag fick tillsammans med några knivar, när jag beställde två kjolar på Ellos. De är ju helt värdelösa.
– En av kjolarna var okej. Den andra för liten, men den skickade jag tillbaka.
– Nu var det skärbrädorna resonemanget gällde. Fyra stora, sladdriga plastskivor, som är omöjliga att diska.
– Men det är ju diskhons fel. Det är den som är alldeles för liten.

– Okej, men den framför, då.
– Menar jag den kvadratiska i virrvarr-mönster?
– Just, precis.
– Men det är ju ingen skärbräda. Det är ett grytunderlägg. Som vi fick i present av barnen på vår 39-åriga bröllopsdag.

– Framför den står en med en skåra utmed kanterna.
– Den är jättebra när man ska skära upp något som kommer att läcka vätska. En hummer eller stek till exempel. Då rinner vätskan ner i skårorna. Först. Och när de är fulla, rinner resten ut på bänken. Och den är också en gåva. Inte bänken utan skärbrädan. Från jobbet. Tillsammans med en kniv och en brynstav.

– Nästa bräda. Den vita i plast?
– Det är den jag använder mest.
– Men ser den inte lite ofräsch ut?
– Det är morötterna och rödbetornas fel. Men om jag tror att jag skulle må bättre kan jag uppgradera till en ny.

– Och den framför?
– Den ingick i ett tvåpack. Vi köpte dem på en campingsemester, när vi hade glömt ta med oss någon bräda överhuvudtaget. Den andra, som var mindre, glömde vi i disken på någon tältplats. Sen kommer två till i tunn plats: en grön och en vit. Som jag köpte mest för den gröna färgen. Limegrönt gör mig glad. Helt enkelt.

– Den långa med läderrem i handtaget. Den ser knappt använd ut.
– Jag upptäckte att den var ganska känslig. Repas väldigt lätt när man skär på den. Så jag använder den inte.
– Men varför har jag då kvar den?
– För att vi köpte den på en marknad i Sydafrika. Av en man som såg helt frågande ut. Varför köpa en skärbräda i ett land på andra sidan jordklotet? Har ni inga hemmavid? Därför är den kvar.

– Den lilla vita längst fram?
– Ha! Den köpte jag för en vecka sedan.

Så blev jag överens med mig själv att jag skulle kasta de längst bak i raddan. De värdelösa gratisexemplaren från Ellos.

Annons