Semester

Dag 1
Upp i ottan och taxi till Arlanda. Ja, det var enda alternativet till Fakirflighten med stort F. Alldeles för tidigt för att tunnelbanan skulle ha dragit igång sina tåg. Och taxi till centralen och buss därifrån kändes inte lockande.

Jag har ett nervöst förhållande till resor och vill gärna vara ute i god tid. Det har hänt flera gånger att vi har haft glädje av det. Som den gången vi upptäckte i sista minuten att Treans pass hade gått ut. Eller den gången jag kollade flygbiljetterna på väg ut till Arlanda och drog fram ett par konsertbiljetter ur fodralet. Då var vi glada över väl tilltagen tidsmarginal.

En del av tiden på Arlanda botaniserade vi i Pocketshopen och till min glädje hade Susanna Alakoskis Oktober i fattigsverige kommit ut i pocket. Den och ytterligare några titlar inköptes. Gammalt djungelordspråk: Man kan aldrig ha för många böcker med sig på semestern.

När vi bänkat oss i flygplanet tog jag fram Alakoskis bok och den föll upp av sig själv på sidan 160. Vilken besvikelse; mitt i utgåvan var 16 sidor felskurna. De sex översta raderna saknades helt enkelt.

Äsch, den gick att läsa ändå. Men jag vore inte fröken Tjatlund om jag inte reklamerade boken. Den får åka med hem igen och jag ser till att få ett nytt exemplar. Jag har ju fått nästan 5800 bokstäver för lite för mina 79 kronor.

Om boken var bra? Ja, det tycker jag. Även om hon blandar ihop flera olika typer av fattigdom. Dels den som hon själv upplevde under sin egen uppväxt och som egentligen hade sin grund i föräldrarnas missbruk. Och dels dagens, med låg A-kassa, jobb med extremt låga löner, FAS-3, dåliga pensioner med mera. Olika orsaker men liknande verkningar. Dessutom har jag svårt att se vad samhället skulle mer skulle kunna ha gjort för hennes familj.

Alakoski refererade ett antal gånger till Kristian Lundberg och Yarden. Inte konstigt i sig; likartade teman och det kändes som hon influerats av hans sätt att skriva.

Eftersom vi åkte tidigt var vi framme mitt på torsdagen. Hotellet har väl sett bättre dagar, men det är rent och personalen är trevlig och tillmötesgående. Men efter många greklandsresor har jag en teori: greker är självplågare. Man hör det i musiken, i röstläget och man känner det i stolar och sängar.

Deras vanliga, flätade tavernastolar är ju alldeles omöjliga att sitta på. Åtminstone för en bredarslad människa. Och sängarna är alltid stenhårda. Min vänsteraxel värker bara efter en natt. Det finns helt enkelt inget för axeln att sjunka ner i när jag ligger på sidan.

Men jag kom ihåg öronproppar och vi har luftkonditionering. Alltid något!

Dag 2
Bok nummer två från en lättsammare genre: Fredrik Backman och En man som heter Ove. Han som är radhusets självutnämnde ordningsman och håller koll på sin omgivning. Ja, jag kan känna igen vissa Ovedrag i mig själv. Hur jag kan störa mig på cyklister och återvinnare. Inte dra mig för att uppfostra andra när jag känner att det behövs.

Ganska kul och underhållande. Och förutsägbar. Jag stör mig lite på beskrivningen av Oves uppväxt. Han är i min ålder och ändå låter det som om han växte upp på 1940-talet. Pappan jobbade på järnvägen och Backman kallar högsta hönset på arbetsplatsen för direktör. Det tror jag inte var en titel på SJ eller banverket.

Backman tackar sin redaktör i eftertexten. Han som gett råd angående språkliga brister. Ja, det står så. Ändå går Ove omkring i bara underbyxor vid åtminstone tre tillfällen. Det tror jag knappast om en man med Oves karaktär. Plus att en man han möter är rundlätt. Det heter rundlagd eller möjligen rundnätt. Men det skulle jag knappast säga om en man.

Och nu är jag halvvägs igenom Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld. En ungdomsbok som inte är så oäven.

Det var mina böcker så långt. Annars är det hett så in i helsicke. Vi har ätit smårätter som grekisk sallad, saganaki, bläckfisksallad, kalamares, moussaka och spenatpaj. Hotellet ligger högt och man måste forcera en djävulsk backe för att komma tillbaka. Och det har resulterat i middag bestående av mandlar och oliver.

Och jag tror att det blir något liknande idag till kvällsmat.

DSC_0145

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Semester

  1. Långkoftan fd kollega skriver:

    Skönt att höra att ni kommit iväg ordentligt och att det blev semester!
    Njut nu av värmen, kyla får vi tids nog här hemma när du är åter i grottekvarnen.

  2. frktjatlund skriver:

    Tack! I skuggan vid poolen är jobbet långt borta. Flera hundra mil.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s