Ännu en skolmassaker

Det är inte första gången jag har anledning att brottas med frågan om varför USA är så överrepresenterad i skolskjutningar. Första tanken är ”men det är inte så konstig, med tanke på tillgången till vapen”, för i 39 % av alla amerikanska hushåll finns det handeldvapen.

Vapenlobbyns mantra är ”Det är inte vapnen som dödar; det är människor”. För att bekräfta påståendet tar man till statistik och den visar att i Schweiz och Finland finns det procentuellt väldigt många vapen, som privatpersoner har tillgång till. Finland har inte varit helt förskonat från skolskjutningar, men i det stora hela avviker statistiken varken i Finland eller Scweiz särskilt mycket från övriga Europa när det gäller antalet mord med skjutvapen.

Kan det vara så att själva orsaken till att vapen finns i hemmen är avgörande för hur man ser på användningen av dem? I USA är det en grundlagsenlig rättighet för i stort sett var och en att inneha vapen och även att använda dem om nöden kräver det.

Så den stora skillnaden är kanske vem ser man som fiende? Om den imaginära fienden kan var vem som helst, en granne, en släkting, då finns det desto större anledning att tillgripa vapen.

Men om personer med tillgång till vapen är utbildade hemvärnsmänniskor med en yttre fiende i fokus kanske utfallet blir något annat.

Det mest huvudlösa i helgens tragedi är nog ändå vapenlobbyns förslag att beväpna lärarna. Knappast den rätta metoden att gå till roten med det onda.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Ännu en skolmassaker

  1. Charlotta Kratz skriver:

    Jag bor i USA sedan snart 20 år, och jag tror du har rätt i att det handlar om vem man ser som fienden. En av mina vänner förklarade för mig mest största allvar att en amerikan är en människa som köper en bit mark, bosätter sig där, och sedan ägnar sin tid åt att, beväpnad, försvara markplätten och sin familj mot inkräktare. Det låter som vilda västern, men sanningen är att historien ligger djupt förankrad i människor. Det förtroende som framförallt nordbor känner för staten finns inte här. Man litar inte, egentligen, på att samhället skall skydda en.

  2. frktjatlund skriver:

    Det är en konstig inställning. Jag föreställer mig ändå att man måste passera vissa spärrar för att kunna skjuta en människa. Undersökningar visar ju att många frontsoldater aldrig avlossar några skott till exempel.

  3. Cici skriver:

    Du skriver precis det jag tänker! Det måste vara hemskt att alltid vara så rädd för sin omgivning att man måste gå med ett laddat vapen på sig.

  4. Charlotta Kratz skriver:

    Vet inte hur mycket det skrivs i svenska tidningar om de vita människor som blir så rädda när de ser svarta ungdomar att de skjuter ihjäl dem. Händer skrämmande ofta. Senast vid en bensinstation, där en grupp svarta tonåringar spelat musik som skrämt en vit medelålders man. Han ”såg” ett vapen, och sköt. Det fanns inget vapen. http://www.kansascity.com/2012/12/04/3946251/commentary-was-black-blindness.html

    Det måste finnas spärrar, men skrämmande ofta tar folk sig förbi dem.

    Har en fd student, ung svart man från Oakland, som på fullt allvar säger att den som klarar sig till 25 är unik.

    Alla säger nu, letar anledningar, att de som skjuter i skolor är mentalsjuka. Och det är de ju säkert. Men det räcker inte som förklaring. Man måste ha tillgång till skjutvapen, och man måste leva i ett samhälle som konsekvent, i många olika sammanhang, visar skjutvapen som en lösning på problem. Annars får man inte iden. Tror jag.

  5. frktjatlund skriver:

    Cici: Rädsla och vapenfixering är en riktigt dålig kombination.

    Charlotta K: Det händer att man skriver om den typen av fall även här. Men jag har inte sett något om det du länkar till. Skrämmande!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s