Redan före halv nio på morgonen och har jag hunnit jaga upp mig hela trenne gånger. Först var det över trafiksituationen för gående och cyklister på Skanstullsbron. Det är alldeles för liten plats för att rymma trafikanterna på den västra sidan av bron.
Jag gick i min vanliga takt och filosoferade när en ung kille, som höll ett högre tempo ville komma förbi mig. För att göra det var han tvungen att kliva ut med ena foten i cykelbanan. I samma veva kom två cyklister farandes bakifrån och ville om. I hög fart och i bredd.
– Cykelvääääg, vrålade de i kör så att både killen och jag hoppade högt. För att inte tala om hur det påverkade hjärtverksamheten.
Kära trafikplanerare: Se till att det finns tillräckligt med utrymme för alla på Skanstullsbron. Inte bara för bilisterna.
När jag kom till jobbet en kvart senare var det dags igen. För att jaga upp mig. Toabesöken kan vara som en saga. Alltså som den om Guldlock och de tre björnarna. Jag har tre toaletter i min omedelbara närhet och det slår sällan fel att jag är tvungen att öppna alla tre dörrarna innan jag hittar en acceptabel mugg.
Kära medarbetare: Se till att vända er om och kolla muggstolen när ni gjort Tvåan. Och tveka inte att använda toaborsten. Hellre en gång för mycket.
Nästa morgonvana: Bära ut lunchlådan till ett kylskåp. Vi har fem olika att välja mellan. Men det är ingen större skillnad på dem. Egentligen. Vilket jagar upp mig en smula. För en massa matlådemänniskor ställer in sina pytsar ståendes i den påse de fraktat dem i. Det gillar inte jag. För jag har ingen aning om var de haft sina påsar. De kan mycket väl ställt ner sin kasse på marken när de väntat på bussen och då vill jag verkligen inte se den bland mina matvaror.
Kära intendentur: Kan inte ett av fem kylskåp skulle vara påsfritt? Jag har alldeles för livlig fantasi om kassars öden och äventyr när de är på väg hit.
frktjatlund 
Kära kollega!
Skulle det kännas bra att dela kylskåp borta i ”min” hörna? Då vet du vems påsar du är sambo med. För påsar finns det där också, alla nyinköpta utom min, som endast haft sin plats i bilen innan ankomst till jobbet.
Tack för tipset! Jag ska börja hojta ”Cykelväg!” när jag susar fram genom centrum. Särskilt när det är något evenemang som lockar in folk från samhällena omkring, och som tydligt inte vet vad en cykelväg är.
Så det räcker inte med att plinga i huvudstaden?
långkoftan: Tack för erbjudandet. Men det blir en knölig omväg när det är lunchdags.
Rutan: En kompis brukar busvissla för att hålla undan fotgängare. Jag dålig på det, så jag funderar på att skaffa visselpipa. Eller en tuta. Fast då för att skrämma cyklister.
Ullah: Nej, lite rassel och pling har ingen större effekt. Tyvärr.
Du jobbar alltså ihop med vuxna människor som inte kan använda en toaborste? Fascinerande. Vi delar ju toalett med hundratals studenter och jag kan inte på rak arm komma på någon gång när sådana spår synts.
På en del ställen har de ju ingen toaborste och då står man där frustrerad och skamsen, men att strunta i det om borste finnes är ju helt otänkbart.
Tyvärr verkar somliga på mitt jobb tro att toaborsten är städfirmans egendom. För alla toaletter är utrustade med en borste, ändå ser det ut som det gör.