Så gick det till när farmor var ung

24 mars 1967
Marika och jag hade påsklov och vi häckade hos Marika. Hon bodde på Kungsholmen tillsammans med sin mamma. Mamman spenderade sin lediga tid vid köksbordet. Drack vin, löste korsord och rökte oavbrutet. Väggar och tak var alldeles gula. Mamman påstod att det gula var stadsgasens fel. Varje kväll klockan åtta var det sängdags. Då tog Marikas mamma sin sömntablett, gick och la sig och somnade på fläcken. Och Marika och jag gjorde lite som vi ville.

Vi bestämde oss för att Fråga glaset. I vårt fall handlade det inte om en ockult lek. Utan glaset i fråga stod i ett av köksskåpen och där la Marikas mamma sina växelpengar och det var tillåtet att vittja det. Första prioritet var pengar till cigarretter. Ett paket Prince kostade 4 kronor. Den här gången räckte även tillgångarna till biobiljetter. Marika var tokig i Michael Caine och på Nya Ritz, alldeles i närheten, gick Ta fast räven.

Biografen var bara halvfull. Förvånande nog. Michael Caine var het det året. På bänkraden bakom oss satt några killar som vi kände igen från HUF. På vita duken framför oss visades svartvita bilder efter reklamen. Efter en kvart började vi undra vad som pågick. Ska filmen aldrig börja?

Marika vände sig till grabbarna bakom: När börjar Ta fast räven? Killarna gapflabbade. Har ni ingen koll? Det är långfredag idag. Ta fast räven är en komedi och ni tror väl inte att man visar den.

De svartvita bilderna var Charlie Chaplins Rampljus från 1952. Och jag tror att vi satt kvar och såg hela filmen.

27 mars 1971
Vi var nygifta och hyrde övervåningen på en villa i Mälarhöjden. Tanten, som ägde huset, bodde i undervåningen. Och hon hade åsikter om det mesta. Som min bror till exempel. Han var alldeles för bullrig i tantens öron. Maken fick påssjuka och Brorsan kom på sjukbesök. Efter en kvart öppnade tanten dörren till trapphuset och ropade:
– Victoria, ska din bror inte gå snart? Tänk på att Lasse är sjuk.

Vi hade ingen dammsugare, så jag brukade ta ut mattorna och ge dem en omgång på piskställningen lite då och då. Det hade tanten vanligtvis inga åsikter om. Utom den här gången. Då kom hon utfarande och beordrade mig och mina mattor bort från piskställningen.
– Aldrig att mina grannar ska få se någon arbeta på min tomt. Inte på långfredagen. Om du prompt måste städa, får du låna min dammsugare.

I december samma år fick vi en lägenhet i Brandbergen. Vad som helst var bättre än en gnällig tant. Till och med en tvåa i miljonprogrammet.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Så gick det till när farmor var ung

  1. Småländskan skriver:

    Jag minns också de där långa, tråkiga långfredagarna när jag var liten. Då skulle jag vara finklädd i klänning, stå i givakt, mer eller mindre, där på gården!
    Inte ens kiosken vid stationen var öppen!
    För att inte tala om när det för första gången skulle bli långfredagsdans i en bygdegård nära mig. Då fick jag och min blivande man ”ljuga oss dit”.
    Insändare och ramaskri var det i lokaltidningarna, då det förfasades över denna otroliga synd.
    Ja, det var tider det! *s*

  2. frktjatlund skriver:

    En påsk hade Syrran och jag fått nya kycklinggula klänningar. I väntan på att farmor skulle dyka upp, gick vi ut och lekte, med förmaningen att vara rädd om kläderna. Kvarteret bredvid var en byggarbetsplats och Syrran klättrade upp i en grävskopa och kom ner igen med klänningen full av oljefläckar. Mamma blev inte alls glad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s