Moraliskt dilemma

Vänskap måste odlas för att vara bestående och det är väl en av mina svagheter. Jag är lite bekväm av mig helt enkelt. Och det ger anledning till en viss ruelse.

Jag fick en inbjudan till tjejträff, som jag tackade ja till. Den ska gå av stapeln imorgon fredag och tjejerna är i det här fallet är inte purunga utan i min ålder, alltså runt 60. Några är släktingar, det vill säga mina syrror, andra är släkt till släkten, det vill säga svägerskor till Lillsyrran. Plus ett mindre antal mer eller mindre bekanta.

Ett aber i sammanhanget är själva platsen för träffen. Inte så mycket för övriga tjejer men för mig. Lillsyrrans ena svägerska, som står för det hela,  bor nämligen ute i en av kranskommunerna. I området med det märkliga namnet Norra Söderby. Och det ställer till problem för mig som inte har bil utan anlitar kollektivtrafiken.

Att ta sig dit går geschwint; buss från Gullmarsplan som stannar nästan utanför dörren. Hemresan däremot, ser ut att bli ett projekt. Trafiken i Stockholmsområdet fungerar alldeles utmärkt i rusningstid. När den fungerar, vill säga. Men den är uppbyggd för att sköta transporter till och från arbetsplatser.

För att komma tillbaka in till stan från Norra Söderby, föreslår SL:s reseplanerare en promenad på 1200 meter på gångvägar jag inte känner till. Ensam i mörkret. Ett annat alternativ är att ta bussen till Handen och pendeltåg därifrån. Båda valmöjligheterna tar en mindre evighet. Och att åka kommunalt en lönefredag är ingen höjdare.

Så nu funderar jag på hur jag ska göra. Ska jag ringa och säga att jag inte mår så bra? Men det vore ju att ljuga eftersom jag sällan mår dåligt. Eller ska jag säga att Maken är satt ur spel på ett eller annat sätt och jag måste ta hand om barnbarnen. Ett annat alternativ är att jag säger som det är; att jag tycker att det blir för krångligt. Eller så får jag göra det som antagligen är det enda rätta; åka dit och ta omaket med den långa hemresan.

Hjälp! Hur ska jag göra?

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Moraliskt dilemma

  1. Småländskan skriver:

    Jag förstår ditt dilemma, men tycker ändå du ska ge dig iväg.
    Det är betydligt enklare när man bor i en småstad, som jag gör. Då tar man helt enkelt bussen, sen är man framme. Skulle det mot förmodan behövas ett byte vid Centralstationen, ja då blir det genast besvärligare. Tycker vi småstadsbor.
    Ha en riktigt trevlig kväll med ”tjejerna”!

  2. Evis skriver:

    Jag skulle nog säga att det blir för krångligt. Om du verkligen känner så. Å andra sidan kan vi väl alla behöva lite uppmuntran nu, funderar själv på att inta vin med en vän som också kände Annaa på fredag. Trots att jag hatar att vara seg dagen efter och förlora arbetsförmåga.

  3. Cici skriver:

    Har ni aldrig hört talas om samåkning? Eller bor all de andra i samma förort? I värsta fall finns det väl taxi som kan transportera dig den där första sträckan hem.

  4. Rutan skriver:

    Skulle precis säga samma sak – samåkning! I övrigt beror allt på hur kul det känns att vara med. En bra ficklampa, nycklarna mellan fingrarna, sen är det bara att trava på den där kilometern. Du har ju redan sagt ja. Kanske taxi om någon sträcka är extra jobbig? Och hur lång är en mindre evighet? Reklamfri Spotify i lurarna piggar upp den tråkigaste resa.

  5. cruella skriver:

    Taxi första biten, om ingen kör och kan ta den svängen. Pendeln från Handen tar ju bara en kvart sen.

  6. Ruta Ett skriver:

    Jag skulle säga att det blir för krångligt och då hoppas på att någon bor i stan så att du kan få lift hem – om inte så hade jag stannat hemma, den här gången. Jag hade INTE gått 1200 m på mörka okända vägar!

  7. cruella skriver:

    Kolla igen på SL, jag tycker det ser ut att gå buss till pendeln även kring midnatt. Men du hade kanske tänkt nattsudda riktigt?

  8. Ullah skriver:

    Du får inte vandra runt i natten på okända ställen! Gör som Cruella föreslår. Och kolla om förslaget från SL verkligen är den enda möjligheten. Västtrafik föreslår ofta jättekonstiga resvägar, så då utgår jag från att SL gör det också.

  9. frktjatlund skriver:

    Småländskan: Värdinnan ringde just för att försäkra sig om att jag kommer. Och jag klarar inte att fara med osanning.
    Evis: Gör det. Drick vin och prata trevliga minnen. Ta ett glas vatten för varje glas vin, så blir du mindre seg.
    Cici: Möjligen kan jag få skjuts till Handen och ta pendeln därifrån. Lillsyrran bor där, har bil och är helnykterist. Förhoppningsvis tar hon bilen.
    #1: Nej, jag tänker verkligen inte gå ensam i mörkret. Det skulle fresta på hjärtat alldeles för mycket. Det räcker med att promenera från Södra Station mitt natten.
    Rutan: Jag har inte gått beväpnad med nyckelknippan som knogjärn sen jag var tonåring. Det låter riktigt äventyrligt.
    Cruella: Jag har kollat SL igen och det finns en buss som går 22:25 som passar tåget 22:45. Jag satsar på det om inget annat dyker upp. Sen blir det en timme mellan bussarna.
    Ullah: Jag vet. En gång fick jag förslaget att åka från Gullmarsplan till Globen, byta till tåget som tog mig tillbaka till Gullmarsplan och sen ta buss till Tyresö.

    Sammanfattingsvis kan jag konstatera att jag har en moraliskt högstående läsekrets. Och jag tänker varken ljuga eller låta bli att åka. Även om det är lite knöligt.

  10. Telefonissan skriver:

    Önskar en trevlig kväll. Själv har jag just tackat nej till fredagsmingel. Vi har så många andra planer (två stycken) för helgen så jag är redan matt i förskott.

  11. Lotta K skriver:

    Röstade just för lögnen (=barnbarnen), men jag tyckte det kvalade in som en klar vit lögn.

  12. Ullah skriver:

    Nej, vet inte om jag kvalar in bland moralisterna. Det är alltid lättare att ge råd till andra.

  13. frktjatlund skriver:

    Tfn: Du får se upp. Det är så det börjar. Ålderdomen. Att man bara kan göra en sak per dag. Har man bokat in ett tandläkarebesök så kan man inte gå till posten den dagen. Det blir för stressigt.
    Lotta: Jag har inga större problem med vita lögner. Mer än själva begreppet. I min värld kallar jag det för att mörka. Alltså att inte berätta hela sanningen utan valda delar av den. Alla behöver inte få veta allt.
    Ullah: Moraliskt högtstående ser jag som ett positivt omdöme. Moralist däremot känns negativt och andas dubbelmoral.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s