Snart får det vara nog

Jag satt länge i ensamt majestät på jobbet. Den enkla förklaringen var att det bara fanns utrymme för en människa i det rummet jag hade. När vi blev uppköpta av amerikanska PacMan och flyttade ihop med deras utvecklingsavdelning, så slog man ut väggen mellan rummen. Två hopslagna singelrum för tre personer.

I mitt rum har det aldrig suttit fler en två människor. Oftast bara en, det vill säga jag. Eventuellt sällskap brukar bli kortvarigt. Folk får foten, går i pension eller söker sig bort. Nästan så att jag fruktar att det vilar en förbannelse över mig. Alternativt över själva rummet.

Sen några månader tillbaka sitter också Aram i rum B458. I början verkade han rätt harmlös, men nu har han börjat visa sitt rätta jag. Han är en fullfjädrad kverulant. 

Om jag är gnällig så är det ingenting i jämförelse med den mannen. Öppnar han munnen så är det för att ventilera diverse klagomål. Han brukar komma några minuter efter mig på morgnarna och då får jag höra med vilka vedermödor han tagit sig till jobbet. Det brukar ta cirka tio minuter. Inte att ta sig till jobbet utan att redogöra för hur SJ/SL inte sköter sina åtagande.
– Det värsta av allt är att man aldrig någon information.

När det är dags att slå på datorn blir det mer stånk och stön. Att det ska behöva ta så lång tid innan maskinen är igång.
– Kolla, nu går jag och hämtar kaffe. Jag lovar att datorn inte hinner starta på den tiden. Min HP hemma är dubbelt så snabb, trots att den är över fem år.

Så är maskinen äntligen igång och då är det dags att muttra över knäpp kod, som han har fått i uppdrag att rätta till. Att det skulle vara betydligt enklare att skriva om programmet helt och hållet. Och att det inte finns en ordentlig spec.
– Hur ska jag kunna koda om jag inte vet vad programmet ska åstadkomma.

Minst en gång om dagen kommer Aram in på sitt mest älskade hundben; hur han stör sig på stämpelklockan och reglerna för flextid. Att man inte får extra betalt så snart man jobbat full tid utan det är bara arbetstid utanför flextiden som ger övertidstillägg.
– Jag tänker då inte stanna fem minuter extra om det krisar, så länge jag inte får betalt för det.

Aram tycker att utvecklare borde stå över regler som gäller för andra medarbetare. Vi ska inte behöva stämpla in och ut. Vi är ju kretiva konstnärer, som arbetar på inspiration.
– Om jag kommer på en bra idé hemma klockan åtta på kvällen. Ska jag då verkligen behöva stämpla in? Det viktiga är väl att jobbet blir gjort. Inte när.

Om han inte slutar med detta eviga klagande, funderar jag på att aktivera rumsförbannelsen. Igen.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Snart får det vara nog

  1. Annaa Mattsson skriver:

    Jag anar mig till en osvensk härkomst. Är det möjligen så att Aram tror att det är så man kommunicerar med svenskar? Har hört av folk även från väldigt snarlika kulturer att vi är fenomenala på att få allt vi säger att låta som klagan. Han jobbar kanske på att leva upp till själva svenskheten. Jag tycker du kan öppna moteld. Vara överdrivet positiv. Till allt. Ett bra test. Är han på riktigt så ber han snart att få byta rum.

  2. Erika skriver:

    Haha, jag har delat rum med honom, och jag kan klaga på sl/sj men han verkade ha problem varje morgon. Om han klagar på klockan och stämplandet, så undrar jag hur den blonda tösen klarar av den?? Med tanke på att jag gjorde bort mig när jag sa att det måste vara skönt att jobba deltid när man har småbarn… Och hon svarade att hon jobbade heltid…

  3. frktjatlund skriver:

    Annaa: Jag ansträngde mig allt vad jag orkade i morse för att inte gnälla över regn och blåst. Trots att jag kom till jobbet genomsur.En delseger.

    Erika: Gnället på kollektivtrafiken har jag en viss förståelse för. Men ihop med allt det andra blir det bara för mycket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s