Samma gamla vanliga vintergnäll

Då var det dags för vinterkängor. Inte så mycket för snödjupet skull utan mer för halkan. Lågskornas gummisulor är helt enkelt livfarligt halkiga. Och med vinterkängor följer även benvärmare. Inte så mycket för att benen behöver värmas utan mer för sanden. Den som sprids ut för att motverka halkan. Jag vet inte hur jag bär mig åt när jag går, men om jag inte täpper till kängskaften så hamnar en massa grus i mina skodon. Och det är inte skönt.

Och med vinter och halka kommer även mina klagomål. På Stockholms stads hemsida kan man fylla i ett formulär om man har synpunkter på snöröjningen. Och det har ju jag. Så nu har jag levererat årets första, som inte lär bli det enda formulär jag skickar. För det är likadant varje år.

Skanstullsbrons västra gångbana, den som jag använder mig av, är ett slags snöröjningens ingemansland. Är det innerstaden eller ytterstaden, som är ansvarig? Jag vet inte men sandningen slutar där bron börjar. Trots att det är där halkan verkligen slår till. Igår och idag var bron helt osandad. Och om något sandande fordon skulle förirra sig dit så kan man ge sig på att sanden företrädes vis hamnar på cykelbanan.

Södersjukhuset har lanserat en app till iPhone. Appen flaggar om ställen på stan där folk halkat ikull. Jag kan lätt tala om halkigaste platsen på Södermalm. För även det är samma varenda vinter. Störst risk att stå på öronen är det på och omkring det övergångsställe, som ligger vid själva uppfarten till SÖS. Men halkar man där har man å andra sidan krypavstånd till akuten.

Förresten skulle jag vilja köpa nya vinterkängor. De jag har är snudd på omöjliga att ta av och på. Plösen är liksom fastsydd i kängan, så själva insteget är alldeles för trångt. Rena rama brottningsmatchen varje gång de ska av och på och idag böjde jag sönder skohornet hemma när jag skulle ta på skorna. Blir det inga nya kängor, så blir det åtminstone ett nytt skohorn.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Samma gamla vanliga vintergnäll

  1. Annaa Mattsson skriver:

    Här ute har röjningen än så länge varit nästan för bra. Häromdagen tyckte jag det var lättare att gå i ett par centimeter tilltrampad sörja än det blanka lager som sedan uppstod när det översta var avskalat.

    Vinterkängor är ett elände. Mina goretexkängor såg ju bra ut och hade fortfarande fäste i marken, men tog in vatten. Måste ha gjort det i slutet av förra säsongen också för det luktade as när jag tog av mig dem. Och de gamla rejäla av typ curling, tror jag, har sulor som tappat all friktion. Du skulle kanske satsa på högre kängskaft för att slippa gruset? Jag nödköpte förra året ett par varmfodrade skor som var för låga och kräver benvärmare för just värmens skull. Men de tar in vatten både genom skinnet och de de dekorativa sömmarna och lämpar sig mest för tilltrampad vargavinter. Dina problem med plösen känner jag igen från Pojkens alla barndomsduster. En evig kamp med för trånga ingångar på de mest bastanta exemplar. Bra att du påminde om att jag måste köpa nytt skohorn till hans ankomst, han flyttade med sig alla till användbara Uppsala. ”Det är ju ändå bara jag som använder dem.”

  2. frktjatlund skriver:

    Ja, varför ska man sy fast plösen? Och varför tänkte jag inte på av- och påproceduren när jag köpte kängorna? Men nu har jag lärt mig den läxan.

    Nästa skohorn får bli i plast. Den som jag vred sönder var i metall och jag tror att de är känsligare. Och dyrare.

  3. Annaa Mattsson skriver:

    ”För att minimera risken för vattenintag” förklarade man i Eccobutiken när jag klagade på Pojkens kängor en gång. De kängorna fick vi tursamt nog alla pengar tillbaka för efter en halv slitsam säsong. Inte för plösen utanför en dragkedja som inte höll sig stängd. Ibland lönar det sig att klaga! Vi ersatte med garanterat tunn, bred och lös plös. Smala plösar är nämligen ett annat problem.

    På och av är ett elände. Gav bort ett par snygga pälsfodrade kängor för att jag inte stod ut med att alltid behöva en stol och skohorn till hands.

    Samma erfarenhet av skohorn.

  4. Maj Korner skriver:

    Smart det där med benvärmarna, jag har också en tendens att få grus i dojjan så jag ska tänka på ditt sätt att använda dem.

  5. frktjatlund skriver:

    Annaa: Mina kängor är också Eccokängor. Man borde utfärda en allmän varning för deras plösar.

    Maj: Och det är effektivt. Varje dag skakar jag av mängder med gruskorn från benvärmarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s