Semesterläsning

Jag brukar hävda att det är tur att jag inte är hjärnkirurg. Eftersom det är sällan jag får till saker på första försöket. Säg det dataprogram jag gjort som funkat som det ska på första försöket. Det skulle möjligen vara någon listutskrift. Absolut inget komplicerat.

Nu finns det ett yrke till som jag definitivt inte borde satsa på; bokrecensentens. Det är för mycket felfinnare över mig. Jag är helt enkelt som en målsökande missil när jag läser.

Ta Jonathan Franzéns Frihet till exempel. Jo, jag tyckte boken var bra. För att inte säga väldigt bra. Men antingen har jag eller översättaren tappat greppet om personliga pronomen. Alltså när man ska använda hans/hennes eller sin. På sidan 415 i min bok står det: “Men profeten i Katz brallor framhärdade envist motsatsen, och Joey var kanske mer tillförlitlig än hans syster …”.

Då blev jag lite förvirrad. Katz hade ingen syrra vad jag vet. Om det var Joeys syster Jessica som åsyftades, tycker jag att det borde stå sin. Inte hans. Så petig är jag. Till exempel.

Före Frihet plöjde jag igenom Kjell Johanssons trilogi De utsatta. Första boken, Huset vid Flon, var bra, speciellt som handlingen rörde sig i kvarter som jag väl känner till. Och jag gillar barndomsskildringar. Så vad hittade jag där? Jo, författaren påstod att flera flickor i hans klass blev tidigt med barn och flyttade till Bredäng och Skärholmen.

Men hallå! Kjell Johansson är åtta år äldre än jag och om hans skolkamrater blev på smällen tidigt i livet så borde det vara runt 1960-62. Och vad jag vet fanns Bredäng och Skärholmen bara på planeringsstadiet vid den tiden. Mina trångbodda skolkamrater började flytta dit runt 1966. Tidigast.

Bok två i trilogin var inte lika bra. Möjligen intressant och den fick mig att fundera över begreppet klassresa. Om jag gjort den resan eller inte. Som huvudpersonen Eva. Hon som tog akademisk examen. Trots sin stökiga uppväxt. Kanske att jag själv rest lite, inte vet jag. Några akademiska poäng eller studieskulder har jag aldrig haft, så det beror på hur man definierar begreppet.

Nu är jag på sluttampen på boken Morgon i Jenin. Den beskriver palestinsk familj under fyra generationer. En bok med översvallande beröm både på fram- och baksida. Bara det borde ha gjort mig misstänksam. Till och med Kulturbloggen och Henning Mankell är citerade. Jag hävdar bestämt att 75 % är rena pekoralen. Behållningen är den skakande skildringen av Israels behandling av palestinierna. Och det är kanske därför Mankell är så odelat positiv.

Den återstående boken i min semesterhög, Kioskvridning 140 grader, började jag på när vi flög hit. Men den tog emot alldeles för mycket eftersom dialogen är skriven på dialekt. Det kanhända att jag övervinner motståndet när den boken är mitt enda läsealternativ.

Men vänta er ingen odelat positiv recension. Det vore bra olikt mig.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Semesterläsning

  1. Annaa Mattsson skriver:

    Besserwissern igång här, men jag hade just läst på om förorterna eftersom jag bor här. Första husen i Skärholmen och Sätra klara 1965, Bredäng lite tidigare, allra första nybygget klart 1963. Så du har rätt, 1960 fanns det knappt några planer för områdena.

    Visst stöter man väl ofta på sånt där slarv. Träffade en gammal namnbekant från hemstaden häromveckan (ska skriva om det vid tillfälle!). För att ringa in vilka vi var frågade jag när han tog studenten. Och han angav fel årtal! Ja jag visste rätt, eftersom han var klasskompis med en nära kompis till mig.

  2. frktjatlund skriver:

    Jag hade en klasskompis som flyttade från en tvåa i Fruängen till en etagevåning i souterräng Sätra år 1967 och då var huset nybyggt. Tant Pia, granne i Hökarängen, flyttade till Bredäng 1968 om jag inte minns fel.

  3. Annaa Mattsson skriver:

    Såna finns det i mitt hus, etagevåningar i souteräng. Byggt ungefär vid den tiden. Bredäng var alltså lite före.

  4. Rutan skriver:

    Just det slarvet märker inte jag, som inte har koll på Stockholms förorter. Skulle det däremot vara något om bostadsområdena i Värnamo så skulle jag hänga med.
    Det är just sådana saker som kan förstöra en hel bok, som språkfel. Somliga säger att det kvittar, man förstår vad de menar ändå. Men det är just det man inte gör. Börjar fundera på var den där systern nämndes. Man tappar fokus som om man snubblat på en sten under läspromenaden.

  5. cruella skriver:

    Jag tror att de unga flickorna som fick barn först flyttade in i en etta med dålig standard antingen i Kransen eller någon närliggande befintlig förort eller varför inte till Hornstull. Och sedan, så fort de fick möjlighet, flyttade de till de nya fina förorterna. Kjelle glömmer helt enkelt mellanledet.

  6. Annaa Mattsson skriver:

    Cruella; kom just på att jag hade en bekant som gick precis den vägen. Hon bodde med man och barn i en rätt dålig lägenhet vid Hornstull, en sån där som idag ligger 2.5-miljonersklassen, och såg fram emot att få en lägenhet i Sätra eller Bredäng dit föräldrarna redan flyttat. Det var så sent som 1972!

  7. frktjatlund skriver:

    Annaa: Skulle kunna tänka mig att det var dit han flyttade. Jag var bar där en endaste gång.

    Rutan: Det vore skönt att slippa felsökeriet. Jag är inte så negativ med flit. Vad min dotter än påstår.

    Cruella: Du har säkert rätt. Och jag brukar själv köra det greppet när jag berättar en historia: förenkla eftersom alla detaljer inte alltid är intressanta.

  8. Cici skriver:

    Jag träffade min man 1964 och då jobbade han som utsättare i Bredäng vid byggandet av vägtunnlarna där. Vägarna var alltså inte klara ännu. Läser i Wikipedia: ”Bygget av det moderna Bredäng påbörjades den 1 september 1962, de första husen uppfördes vid Ålgrytebacken med inflyttning sommaren 1963. Bygget fortsatte sedan fram till 1975. Mellan 1963 och 1965 byggdes 3900 lägenheter, flest 3:or.”

  9. frktjatlund skriver:

    Tant Pia hade en trea där, ganska lik den trea vi själva bodde i ett år i Östberga. Svenska Bostäder byggde både här och där med i stort sett samma planlösning. I Östberga med loftgångar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s