Sir, I want some more

Barnen är återlämnade till sin moder och Maken har gått iväg på sin sista filmfestivalfilm; Tomas Alfredssons Tinker, Tailor, Soldier, Spy. Jag hoppas att den är bra och framförallt begriplig. Och att Maken inte somnar i bänkraden. Risken för det brukar vara ganska stor efter en dryg vecka festivalande. Ettan är med och får väl armbåga till sin far om han börjar snarka.

– Spela in Amazing Race, var det sista han sa innan ytterdörren stängdes. Och nu har jag lyckats sätta tv:n på inspelning. Fast inte med samma enkla metod som Maken brukar använda. Den har jag inte lyckats hitta, trots att modellen ska vara idiotenkel och självförklarande.

Fler tekniska utmaningar när jag ändå är igång. Jag köpte en leksak till Sally på nätet och betalade med kort. En säker betalning, som mer liknade trolleri. Jag angav mitt kortnummer och Handelsbanken kontaktades av säljande företag. Från banken fick jag en sifferkod, som jag skulle ange när jag hade stoppat in Visakortet i kortläsaren för internetbanken. Utan att ansluta den med sladd till datorn. Då fick jagen ny kod på kortläsarens display, som jag skulle ange på internetsidan. Och så var det klappat och klart.

Hur går den kommunikationen till? Finns det sändare och mottagare i kortläsaren? Eftersom det inte krävs någon sladd. Om allt funkar som det ska, ligger ett paket och väntar på mig på Konsum endera dagen.

Annars mår jag lite lätt illa efter att ha överkonsumerat knäck. Dagens gråa väder inbjöd inte precis till utomhusaktivitet. För att maximera användningen av min nya digitala stektermometer kokade vi knäck istället. Det var säkert 25 år sen sist. Och även denna gång misslyckades jag med att få knäcken i knäckformar. Efter att fyra av fem formar hade vält, gav jag upp och hällde ut smeten på ett bakplåtspapper. När kakan svalnat tillräckligt klippte jag den i bitar. Betydligt enklare än att skeda upp het smet i löjligt pyttesmå formar.

Och när jag ändå är inne på födoämnen; Jag har genom utnötningsmetoden fått barnbarnen att inse att den enda rätta köttfärssåsen är den som jag gör. Med färs, helst lamm-, lök, vitlök och färska, skållade, skalade och hackade tomater. Och anrättningen kryddad med salt, svartpeppar och basilika.

– Ni får äta knäcken efter lunch, sa jag.
– Vad blir det för mat, då? undrade Noa lite skeptiskt.
– Spaghetti och köttfärssås.
Ett svar som gladde de små liven. Och mig, när de ville ha påfyllning. Nästan så jag känner mig lite löjlig över min egen reaktion.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Sir, I want some more

  1. Lisbeth skriver:

    Vad du kan. Knäckkokningen avstannade här för många år sedan. Gjorde ett gästspel för 6 år sedan. Jag hade fått för mig att jag som andra skulle fixa det i micron. Kan man inte på traditionellt sätt varför inte testa det nya. Pyttsan, allting hamnade på väggarna i micron. Från dess är det slut knäckat här

  2. frktjatlund skriver:

    Lisbeth: Även i mitt recept stod det att man kunde göra knäcken i mikron. Men jag kände mig skeptisk. Med rätta, tydligen. Hugaligen, vilket jobb att få bort allt kladd.

  3. Rutan skriver:

    Jag fattar inte detta med knäck. Att det ska vara så svårt. Jag har aldrig någonsin misslyckats med ett knäckkok. (Peppar peppar ta i trä, nästa kommer att gå åt skogen.) Och jag gör minst ett kok om året, i 45 år.

  4. Maj Korner skriver:

    Jag blöter plåten som jag har knäckformarna på, då välter de inte så lätt.

  5. Fia skriver:

    Jag har nog aldrig gjort knäck. Jag vet att jag skulle göra mig till en gång för en massa år sedan när det var min tur att baka på jobbet, så jag skulle göra en slags knäckliknande massa att krossa och strö över en onyttig sockersmet på en lika onyttig kaka. Lite av den kokheta knäcken stänkte och landade på min ena hand, och det blev ett mycket fult sår, som såg fult ut i drygt en månad, och efterlämnade ett stort ärr. Det fula ärret har jag haft i snart trettio år. Så jag gör helst inte knäck…

  6. frktjatlund skriver:

    Rutan: Det är inte kokandet som är knäckfrågan utan konsten att få dit smeten i själva formarna.

    Maj: Jag får testa det nästa gång. Och lägga ut formarna själv. My lyckades med att få dem lite runda i botten och det hjälpte precis inte till.

    Fia: Nej, man får vara försiktig. Smeten ska upp i 125°C innan den är klar, så den kan bränna rejält.

  7. Annaa Mattsson skriver:

    Så du menar att du räknar med att barnen ska gå hem sedan och läxa upp sin moder, när hon tager fram en burk konserverade tomater ur skåpet, och utropa ”Vi äter bara köttfärssås gjord på färska tomater! Farmor har sagt att det är den enda rätta!” Gud vad jag hatade när jag hade såna ungar som spontangäster vid middagsbordet. ”Släng dig i väggen ungjävel och sätt dig i ett annat rum medan vi äter.” Sa jag lite vänligare ordalag.

    Barn ska lära sig att det finns olika sätt att göra både maträtter och annat på!

  8. frktjatlund skriver:

    Nä, det tror jag inte att de gör. Att jag inte använder burktomater längre beror mest på att det inte går åt en hel förpackning och jag avskyr att kasta mat. Vilket brukar hända eftersom jag glömmer att hitta på användningsområden för den där slatten i kylskåpet.

  9. Annaa Mattsson skriver:

    Tjatis; ha ha, ett exempel som gott och väl bekräftar regeln: alla gör olika! Vi har för resten inte basilika utan oregano. Och Äldsta kan aldrig förlika sig med att jag gärna vill ha en skvätt aivar i för att vässa till lite. Nu slipper hon, sedan Pojken flyttade är det ingen mening att köpa hem aivar. Det blir med den ungefär som med dina konserverade tomater. Möglar innan den kommer till nästa användning.

  10. Ullah skriver:

    Vad är aivar? Jag har i både basilika och oregano, samt peperoncini.

  11. frktjatlund skriver:

    Annaa: Min svåger tyckte att Ajvar Relish passade till det mesta och syrran och ha hade alltid en burk på gång. Själv är jag lite känslig för paprika.

    Ullah: Det är en krydig sås/röra med paprika som bas.Timjan är inte heller så tokigt att ha i. Men vad är peperoncini?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s