Ingen ordning alls

Bokhyllan i vardagsrummet är rörigare än någonsin. Vi borde tänka över hur saker och ting ska organiseras. Som det ser ut idag fyller vi hyllorna med skönlitteratur där böckerna står i bokstavsordning på författarnamn och dessutom har vi en hylla med faktaböcker ämnesvis.

Olästa böcker ligger i högar framför böckerna i bokstavsordning så att man lätt ser vilka de är. Några av de liggande exemplaren är till låns. Också för att man lättare ska hitta dem när de ska tillbaka till sina ägare. Andra ligger kvar trots att de är avslutade, bara för att det inte finns plats i den hylla där de hör hemma.

Påbörjade böcker ligger uppslagna ovanpå bokraderna. Och det är här som vi spårat ut. Överallt ligger det uppfläkta pocketböcker. Somliga har legat på det viset väldigt länge. Jag är säkert mamma till ett halvt dussin.

Och när det blir så här ostruckturerat, så riskerar man att allvarliga misstag begås. Som senast när jag var på Pocketshopen. Då köpte jag Spill av Sigrid Combüchen. Men det skulle jag inte gjort. Överst i vänstra högen med olästa ligger redan ett exemplar.

Så nu hoppas jag att den är bra. Minst dubbelt så bra som alla böcker som ligger uppslagna på mage.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ingen ordning alls

  1. Ruta Ett skriver:

    Jag läste ”Spill” i somras och jag tyckte mycket om den!

  2. Annaa Mattsson skriver:

    Kunde ni inte börja med att skaffa bokmärken till de som är på gång? De ser ut att ha ont både i magen och ryggen, de uppslagna.

  3. Lisbeth skriver:

    Jag tror det vore dags att börja om. Slit ut allt och ägna en gemensam dag åt åter erövring av bokhyllan

  4. frktjatlund skriver:

    #1: Boken fick i alla fall bra recensioner. Men det fick också Sara Stridsbergs och den orkade jag inte igenom.

    Annaa: Rena rama misshandlen. Man får ett bokmärke till varje bok, när man handlar på Pocket shop, men det enda användningsområdet jag kommit på för dem är att peta tänderna. Fläker jag inte upp böcker så viker jag hundöron för att veta var jag är.

    Lisbeth: Vi brukar göra det lite då och då. Det vill säga när det är dags för omtapetsering. Men det är några år dit.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s