I hate it

Oljud irriterar. Jag har gnällt en hel del om högljudda grannar som för oväsen på gården. Men det finns mycket annat i ljudväg som stör.

Stavgångare till exempel. Eller Nordic Walkers, som en del vill kalla dem. Trots att man gått med stavar i Alperna så länge jag kan minnas. Inte alla som går med stavar är störande. Bara de som envisas med att trava runt på asfalt och smälla i med stavarna i marken för kung och fosterland utan att ha gummitutor på stavspetsarna. De låter helt enkelt förjävligt. Friden längs Årstaviken strand störs omåttligt.

Andra jobbiga människor är de som drar runt med kabinväskor. Om de nu heter så. För många hjulburna väskor är i storlekar som absolut inte kan klassas som handbagage. Men de låter lika illa när de dras över trottoarstenarna oavsett format. Kloppeti, kloppeti, kloppeti och jag känner mig jagad längs staden gator.

Folk som lyssnar på musik i hörlurar. Med så hög volym att ljudet läcker ut i omgivningen. Då blir det till ett gnäll, som är väldigt påfrestande. Det har hänt att jag bytt plats i bussen för att komma ifrån det.

Sen har vi de som nynnar och småsjunger. Jag klarar när småbarn gör det. Men inte vuxna.  Min mara är att någon lokalansvarig får för sig att mitt rum behövs till annat och placerar mig i samma rum som Sabina, som också sitter i ensamt majestät. Där sitter hon och smånynnar nämligen. Och inte bara det, hon har fler egenheter för sig. Som att gilla när det är mörkt och varmt i rummet. Och hon rör sig som en sengångare och säger inte ett ord på möten. Min totala motsats med andra ord.

Elaka morsan i våningen under mig är inte den som småsjunger. Nej, hon illvrålar åt sina stackars familjemedlemmar. Både flickorna och sambon. Igår fick de verkligen sina fiskar varma. Morsan gick på som en bandhund. Nästan så jag börjar fundera på att ringa på eller höra av mig till socialkontoret.

Och gör jag det så har hon ännu större anledning till att inte hälsa i trappen.

3 reaktioner till “I hate it

  1. Det måste bli jobbigt att bo i en storstad för en person som är så ljudkänslig som du. Hos oss ser vi det som ett hälsotecken att det är lite oljud runt ikring oss. Det är ett tecken på att landsbygden lever.

  2. Kabinväskor kallas väl just den mindre sorten. Det är ju inte hjulen som gör dem till kabinväskor utan storleken. En enda gång har jag tänkt på att det stört, när vi skulle med en tidig morgonbåt till Danmark och gick genom ett sovande bostadsområde. Annars tillhör de väl de moderna stadsljuden. Och rätt så begränsade.

    Du nämner inte biltrafiken. Det dominerande stadsoljudet. Svårt höra fågelsången ibland här ute i förorten för vrålet från motorvägen som ändå ligger en bit ifrån.

  3. Cici: Ja, så gnällig som jag är borde jag bli eremit någonstans i storskogen.

    Annaa: Trafikbruset fick jag med modersmjölken. Tyvärr. Vårt sovrumsfönster var alltid öppet och vette mot fyrfiliga E4:an 40 m bort. Trafiken var inte lika tät på den tiden. Men ändå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s