Semesterbytare

 Vi har bytt semester med andra ett par gånger. Alltså tagit med vänner på det vi tyckt om och i gengäld följt med dem på deras favoriter. Med varierat resultat.

Första bytet ägde rum för nästan 20 år sedan. Vi hade semestrat ihop med Folke och Inger flera gånger. På cykel i Grekland och på cykel i Italien. Och vi tyckte att vi kände varandra.

Inger och Folke hade pratat sig varma för alpvandringar och ville visa sina smultronställen i Bayern och Österrike. Vi hängde med till Ruhpolding och Bad Reichenhall., Hitlers örnnäste och vidare till Lech.

Vädret var mestadels uselt, men vi snörde på oss vandringskängorna och travade på. Upp till toppstugor och firade varje toppbestigning med erbsensuppe mit wurst och apfelstrudel. En och annan öl slank med. Och var det kallt så fanns det alltid glühwein att ta till.

Sen var det dags för oss att förevisa Frankrike. Cykla i Provence när lavendeln blommar. Kan det bli bättre? Tyckte vi. Men det tyckte inte Folke och Inger. Speciellt inte Inger. Det var för varmt. Det var för backigt. Ingenting var bra. Framförallt inte maten.

– Det här kallar jag inte mat. Snarare trafikolycka, sa Inger när vi rekommenderade nötkött. Varpå hon bestämde sig för griskött. En lokal specialitet enligt menyn, som visade sig vara kokt grismage. Inte heller det föll på läppen.

Det här utspelade sig på den tiden då man fortfarande skickade vykort till nära och kära. Inger hade några av den varan så vi besökte ett lokalt postkontor.

– Va! Har ni inga frimärken. Men hallå, borde inte det inte vara en självklarhet för posten?
Det var ett decennium innan svenska posten anammat samma koncept.

Och fransmän var inte kloka och kunde inte köra bil. Deras motorvägar var dåligt byggda och trots det kostade det pengar att använda dem. Droppen som fick Ingers sinne att rinna över var när vi skulle äta lunch på en servering längs motorvägen. Inger tog en öl och fick nobben i kassan.

– Det här är en alkoholfri motorväg.
– Men det är inte jag som kör.
– Det spelar ingen roll.
– Varför har ni öl överhuvudtaget, i så fall?
– För de gäster som kommer in via lokalgatan.

Det var sista gången vi semestrade ihop. Om det behöver tilläggas

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Semesterbytare

  1. Annaa Mattsson skriver:

    Man lär sig mycket om varandra under en semester. Jag har avstyrt ett par en bit in i planerna för att jag insåg att det skulle bli för olika. Hur skulle jag som ofta glömmer att äta kunna resa med någon som måste ha lagad mat var fjärde timma och mellanmål där emellan. Tex.
    Och jag kan avslöja att jag aldrig åkt på en parvänsemester. Goda vännen och jag ansåg som unga att sådana var beviset för att man hamnat på botten av parsamhetsträsket. Sanningen är nog att ingen någonsin velat ha iväg mig på en sådana semester. Varken makar eller vänner.

  2. frktjatlund skriver:

    Vi hade ett riktigt bottennapp med våra göteborgsvänner. Som vi verkligen trivs jättebra med annars. Men de var så vansinnigt omständliga så vi höll på att bli tokiga. Vi tältade och varje morgon skulle hela familjen duscha, döttrarnas hår skulle tvättas, kammas och flätas. Det tog sin rundliga tid för deras moder, vilket betydde att annat praktisk överläts åt andra. Det vill säga oss, som inte tyckte att det var hela världen med dusch varannan, var tredje dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s