Lost & found

Ursäkta alla inlägg så här på raken. Men jag har inte hunnit med riktig under veckan så det har blivit lite förstoppning, kan man säga.

Idag tog Tvåan och jag en promenad i det vackra vädret. Hon och Sally är gräsänkor eftersom Svärsonen och Stella åker skidor i Dalafjällen. Vi gjorde oss omaket att ta oss till SL:s hittegodsavdelning på Klara Östra kyrkogata. Bara för att ha ett mål. Stella hade glömt sina solglasögon mellan två säten på 53:ans buss för en vecka sedan.

Tjejen på expeditionen tog fram en låda med solglasögon. På lådetiketten stod MARS. Där skramlade cirka 10 olika par med glasögon, men inget av dem var Stellas. Så vi fantiserade om hur de åker fram och tillbaka mellan Roslagstull och Henriksdal dagarna i ända och blir riktigt beresta. Snart kan de ropa ut Tjärhovsplan när den stationen dyker upp.

Däremot fanns det betydligt fler upphittade käppar och kryckor. Hur det nu är möjligt? Om man kliver på en buss eller ett tåg med den typen av stöd, borde man inte sakna dem när man kliver av? Tyckte vi.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Lost & found

  1. Herta skriver:

    Det går vl bra så länge man är på bussen och kan ta stöd när man tar sig fram Det blir väl värre när balansen skall hållas utan stöd.

  2. Annaa Mattsson skriver:

    Och alla andra drivor av saker som folk inte kommer och frågar efter. Mobiltelefoner och sånt. Jag har varit på SJ:s hittegods också. När jag dammsög landet efter något jag förlorat antingen på station, tåg eller tuben. Folk gör tydligen inte det. Jag har fått tillbaka ett antal prylar med bara lite ansträngning.

  3. frktjatlund skriver:

    herta: Maken föreslog att kryckglömmarna tillhör samhällets riktiga olycksbarn. Missbrukare och hemlösa, som gnolar på Just idag är jag stark, just idag mår jag bra, när de ska av.
    annaa: Ja, det skadar inte att försöka. Jag minns badkassen som syrran och jag glömde på väg från Vanadisbadet 1959. Den återfann vi på hittegodsavdelningen på Rådmansgatan en vecka senare. Badrockarna hade börjat mögla men efter tvätt var de helt OK.

  4. Cici skriver:

    Man kan förundras över allt som är kvarglömt. Själv glömde jag en gång en väska med bär och älgkött på tåget som fortsatte till Göteborg då jag klivit av i Stockholm. Trots försök av svågern i Göteborg återfanns inte väskan. Jag får hoppas att maten kom till nytta någonstans.

  5. frktjatlund skriver:

    cici: Osis med saker som snabbt blir förstörda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s