70-talsjakten

Jag hade anledning att dyka ner i stora lådan där vi förvarar osorterade foton. Det vill säga i praktiken alla kort vi har papperskopior på. För sortera foton har vi inte ägnat oss särskilt mycket åt.

Då hittade jag en blå plyschsoffa, som jag alldeles hade förträngt att vi någonsin haft. Konstigt att jag inte kom på den i min soffbiografi. Kanske för att den var ett felköp, som vi sålde på annons ganska snabbt. Tapeten däremot, hängde med länge.

Trean ser ut att vara i treårsåldern och det betyder någonstans runt 1979-1980. Då lekte han ofta ballerina i strumpbyxor och syrrans baddräkt, som en annan Red Swan.

Några lager längre ner dök Tvåan upp. Hemstickad. Vantar, fuskkrage och mössa var mina verk. Den där mössmodellen gillade jag och varje vinter fick hon en i större storlek och i ny färg. Jag minns åtminstone en röd, vit och blå. Förutom den här gröna.

Här är hon på promenad med dockvagnen. Första och enda gången. Villkoret var att hon skulle dra den själv hela tiden. Och det blev för jobbigt och gav inte mersmak.

Egentligen har vi tagit kort vid alldeles fel tillfällen. Så här i efterhand skulle jag hellre ha haft mycket fler bilder från vardagssituationer. Inte högar med semesterbilder från ställen jag inte kan komma ihåg och med människor som vi knappt träffar längre. Av olika orsaker.

De vardagsbilder som finns har till största delen kommit till av misstag, kan man säga. Vi har ofta avslutat semesterrullar med bilder hemifrån. Bara för att kunna framkalla korten.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till 70-talsjakten

  1. Annaa Mattsson skriver:

    Såna där mössor hade vi ett par stycken i den här familjen också. Satt så bra på huvudet och var så klädsamma. Och kul att sticka.
    Stämmer det där med vardagsbilderna. Som saknas. Jisses så mycket meningslösa semesterbilder det finns i ens gömmor. Vad tänkte man på?
    Det märks också när man fått fram kameran av en slump. Då finns det plötsligt ett helt gäng med bilder från en enda söndagspromenad.
    Inte blev det bättre med digitalkamerorna heller. Snarare sämre. Mycket sämre. För då försvann ju de där utfyllnadsbilderna man skulle ta innan rullen lämnades in.

  2. frktjatlund skriver:

    Framför allt var mössorna roliga att sticka. Det gick snabbt och monteringen var enkel. Vantarna var ett experiment i rätstickning, stickade på andra ledden. Det gula garnet räckte inte så jag skarvade i med vitt på slutet. Tanken var att det vita partiet skulle vara inne i handen. Och färgglatt var det på 70-talet.

    Egentligen tror jag att det blir fler vardagsbilder nu, fast med mobilkameror. Inte samma kvalitet, men alltid något.

  3. cruella skriver:

    Jag är en typisk vardagsfotograf med mobilkamera! Fast det är sällan nåt folk på dem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s