Gamla böcker – gamla paltor

Jag har suttit fast i några veckor. I böcker. Båda över 100 gamla. Ja, den ena är nästan 200. Nu har jag tagit mig själv i kragen och avslutat den ena boken.

Norrtullsligan av Elin Wägner är inte tjock och ändå fastnade jag redan efter några sidor. Av flera orsaker. De fåniga smeknamnen på ligamedlemmarna Pegg och Baby. Och Peggs bror Putte.

Inget ter sig så gammalt som ålderdomligt slang. Våra barnbarn undrade till exempel vad paltor är för något. Då ställer jag frågan rakt ut: Vad är generalsvyck? Något som inträffar vartannat år längst ner på sidan 99.

Och apropå paltor. Det kryllar av konstiga klädbegrepp. Att en penjoar motsvarar dagens morgonrock kan man googla sig till, men vad sjutton är en uppnappsklänning? Som Peggs lärarinna brukade ha på sig.

Visst heter det ”av barn och dårar får man höra sanningen”? Och inte ”av barnen får dårarna höra sanningen”? Eller försöker hon vitsa till ett gammalt talesätt och jag inte begriper att hon är rolig?

Sen måste reglerna för när man använder de och dem ha ändrats under tidens gång. Elin Wägner nyttjar dem oftare än vad jag skulle göra. Och på andra ställen. En annan sak: Kan man verkligen dö av arbetsskador efter 15-20 år som kontorist? Jag har suttit framför ett skrivbord i över 25 år utan att ens ha drabbats av musarm.

Och upplösningen kunde ha skrivits av Astrid Lindgren. Ett typiskt flyktslut där man inte löser några problem. Egentligen.

Men nu är det gjort! Jag har tagit mig igenom den bok, som stockholmare värda namnet förväntas ta sig igenom.

Då har jag bara halva Stolthet och fördom kvar. Om jag inte bestämmer mig för att ställa tillbaka den i hyllan. Bredvid Buddenbrooks. Som jag också fastnade i efter några sidor. Alldeles för mycket klädprat i båda två. Och ger mig i kast med Marian Keys senaste pocket. Jag köper hennes böcker nästan tvångsmässigt. Trots att det var länge sedan jag tyckte hon skrev något bra.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Gamla böcker – gamla paltor

  1. Ullah skriver:

    Håller faktiskt på med Buddenbrooks och tycker den är nästan svår att släppa.

  2. Maj Korner skriver:

    Roligt att du skrev om det här, jag visste inte att det finns något som heter ”Stockholm läser”.

  3. Annaa Mattsson skriver:

    Stolthet och fördom och alla andra Austen är något drygare att läsa än att se på film. Men tar man sig bara in, vänjer sig vid att hon växlar mellan att kalla huvudpersonerna för deras riktiga namn och ett par olika smeknamn så är det ganska kul.

    Vilken Keyes är du inne på nu? Har just läst om ett par av hennes senaste. Hon har ju tappat lite av sättet att skriva, ironin och det rappa språket som var så nydanande i Vattenmelonen. This Charming Man tycker jag har andra goda värden men nästa bok The Brightest Star in The Sky hade jag mycket svårt för, den enda av hennes böcker som jag inte är sugen på att läsa om. Har för mig att hon tog till lite övernaturligheter där, inte kul, kände som hon famlade efter nya grepp. Och så har de en benägenhet att bli lite för tjocka utan att ha innehåll därefter.

    Gammalt språk är lustigt, plöjde igenom en del 50-talsböcker av glömda svenska författare hemma hos svärmodern, de var redan då, för 20 år sedan hopplöst gammalmodiga i språket.

    Bloggaren Karin Stensdotter skrev medvetet sin Arnes Kiosk på bara något lite äldre stockholmsjargong, gissar det språk som hon själv växte upp med, hon är väl dryga 40, det är kul att se hur snabbt språket blir gammalt. Gissar att mina barn inte skulle tycka det vore kul utan bara reta sig!

    Kan inte hjälpa dig med uppnappsklänningen. Får se om Evis läser det här och kanske vet.

  4. Annaa Mattsson skriver:

    Nu kan jag! En svyck är helt enkelt en fest. Ursprung har jag inte funnit men det lär ha varit vanligt i studentkretsar i Uppsala i slutet av 1800-talet. Verkar här alltså röra sig om en festivitet som återkommer vartannat år och har något med det militära att göra.

  5. frktjatlund skriver:

    ullah: vem vet, kanske att jag ger Mann en chans till. Och struntar i vad folk har på sig.
    maj: Stockholm har läst tidigare utan att jag har haft en aaaning om saken. Och jag kommer inte ihåg hur jag fick upp ögonen den här gången.
    annaa: nu blir jag orolig att jag hoppat i galen tunna. Med Keyes. Det är just den där med övernaturligheter jag köpt. Något jag inte gillar. Får se om jag ens påbörjar den.

    Tack för svycken! I det här fallet tror jag att general inte har med militären att göra utan bara används som förstärkning, typ jättefest.

  6. Fia skriver:

    Jag har också köpt Keyes senaste, trots att de senaste böckerna har tappat tempo och skärpa. Hon lider av manodepressivitet och har varit mycket dålig det senaste året.

  7. Annaa Mattsson skriver:

    Ja man undrar vad som har hänt med Marian Keyes. Hennes hemsida har varit död sedan i våras när hon berättade att hon var på väg upp ur en lång depressiv period och, som det verkade, maniskt bakade cup cakes. Hon berättade ju då också om skrivkrampen hon drabbats av. Jag gissar att skrivkrampen egentligen startat tidigare, i tidigare depressionsperioder och att The brightest star är ett just krampaktigt försök att ändå få klart en bok till. Den mottogs ju av rätt svala recensioner även om den så att säga sålde på vågen av hennes tidigare framgångar.

    Det går inte att hitta någon ny info om henne. Tyst även i media sedan i våras. Man kan ju hoppas att hon fortsatt med sina cup cakes och mår hyggligt, pengar har hon ju så hon slipper skriva något mer i livet!

  8. Evis skriver:

    Jag läser, men hittar inga svar. Nordisk familjebok respektive Nordiskt konversationslexikon hade heller inga sådana. Nu blir jag lite frustrerat nyfiken.

  9. Evis skriver:

    Däremot kom SAOB på nätet till min hjälp, trotsa tt jag fröt förtvivlade, då den ännu inte nått till boktaven U.
    nappa: ”b) (i sht förr) med avs. på (gamla) textilvaror (i sht strumpor): repa upp (för att ånyo använda materialet). Napp, .. sådant materiel, som fås, då gamla kläder, särskildt strumpor, nappas och kardas. ”

    Den var alltså gjord i återvunnen ull (som min kappa från H&M, kanske hädanefter ska kalla den ”uppnappskappan).

  10. frktjatlund skriver:

    fia & annaa: Jag misstänker att hennes drogproblem (En oväntad semester) har sitt ursprung i självmedicinering.

    evis: Tack, för besväret! Jag hittade samma koppling via kommentarsfältet i en annan blogg där en läsare ställde samma fråga som jag. Så nu snappar jag vad nappa kan betyda.

  11. Annaa Mattsson skriver:

    Kul med lösningen på uppnappsklänningen! Det var mer uppnappat förr, gamla tröjor som repades upp och stickades om till mindre plagg.

    Keyes tunga bakgrund får man ju del av i flera av hennes böcker. Redan i Vattenmelonen beskriver hon depression rätt ingående. Och även begynnande alkoholberoende. Depressioner och skrivkramp finns med i The Other side of the story och i This Charming Man finns inslag både av maniskt beteende, depression och tung alkoholism. Det går att hitta åtskilligt även i hennes andra böcker. Blir förvånad varje gång hennes litteratur bara beskrivs som underhållande chic lit.

  12. frktjatlund skriver:

    Det vore kanske något för Underbara Klara; beskriva ingående på P1 hur man nappar upp farfars gamla kamelhårsulster.

  13. Annaa Mattsson skriver:

    Ha ha, någon borde tipsa!

  14. Evis skriver:

    Nu skrattade jag högt rätt ut i arbetsrummet. Tänk jobbet med att nappa upp en kamelhårsulster 🙂

  15. Ullah skriver:

    Det känns som om man borde läsa Keyes.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s