Förr eller senare

Varje morgon gör jag en riskanalys när jag kliver ut genom porten. Hur glatt är underlaget? Kan jag promenera till jobbet? Eller ska jag ta tuben? För att minimera antalet steg på isiga trottoarer.

Måndag och tisdag bestämde jag mig för att ta tåget. Igår och idag tyckte jag att väglaget visserligen fortfarande var halt, men lite sandkorn har gatukontoret strött ut här och där så jag bestämde mig för att gå.

Och det gick ju bra. Igår. Men idag for jag på öronen så det tjongade i knäskålarna. Och ont gjorde det. Så där så att jag blev lätt illamående.

Så var morgonens riskanalys slarvigt genomförd? Egentligen inte. För det hade inte hjälpt om jag bestämt mig för att åka kommunalt. Platsen jag drattade i kull på, var på övergångsstället precis utanför jobbet. Och det skulle jag tagit mig över även om jag valt annat färdmedel än apostlahästarna.

Några grabbar frågade om jag behövde hjälp att komma på fötter igen. Tack, det var snällt men jag tror jag klarar mig, sa jag. Och var glad att jag verkligen gjorde det.

Annonser

Om frktjatlund

Ordet sallad kommer av det latinska salare, som betydet beströ med salt ...
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Förr eller senare

  1. Maj Korner skriver:

    Jag är SÅ glad över mina broddar. Hade inte överlevt utan dem, denna vinter. Kanske något att fundera över?

  2. frktjatlund skriver:

    Ja, jag borde göra något åt saken. Köpa ett par Icebugs eller broddar. Billigare än benbrott. Och inte gör det lika ont, heller.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s