Mina första år har nästan inte funnits. Det finns i alla fall knappt några påtagliga bevis för det. Syrran har mammas gamla fotoalbum och de har en tydlig lucka mellan 1952 och 1959. Det var Styvpappan, som fotograferade och med honom försvann korten mer eller mindre.
Men ibland dyker det upp nya bilder. Som den här. Den har legat i morbror Nils byrålåda under alla år med en hälsning på baksidan. Kortet måste ha tagits julen 1952, eftersom det är jag som är bebisen i mitten.
Morbror Nils är egentligen inte mammas bror, men de växte båda upp som fosterbarn i samma småländska familj och därför det närmaste vi kan komma i släktväg. I övrigt är det bara ett svart hål.
När jag ändå är igång tar jag med en annan av hans bilder: mina föräldrar 1949. Den verkar vara kopierad eller inskannad, så kvaliteten är inget vidare.
Men nog ser de ut som ett typiskt par från den tiden.
frktjatlund 
Det är så kul att se gamla bilder.
@ullah: ja, och ännu roligare för mig som varken sett den ena eller andra tidigare.
Väldigt typiska. Alla såg tydligen likadana ut då. Jag håller på en hel del med min mammas gamla album och känner igen stilen.
@rutan: Mamma var alltid noga med hattar eller sjalar. Till och med när hon städade hemma. Konstigt nog har fadern ingen hatt på huvudet. Långt in på 60-talet kunde en man knappt gå utanför dörren utan huvudbonad, som jag minns det.
Ja, det stämmer säkert för jag har bilder på mig och min pappa när jag är ett år (1965) och han har hatt. Han var då 31 år.