Grönare gräs

Jag har förflyttats 25 år tillbaka i tiden. Nej, det behövdes ingen tidsmaskin, bara en sjuåring, som ville hänga på en kompis. Klasskamraten Tage tränar fotboll i Hammarby och hans mamma har lobbat för att Noa skulle få hänga på. Trots att terminen redan börjat och barnbarnets bollsinne är ett stort ?.

Ska man halka in från snett vänster, då måste allt vara rätt. Åtminstone vad utrustning beträffar. Så igår eftermiddag och under förmiddagen idag har vi irrat runt som yra höns för att hitta rätt prylar i rätt storlek. En stor osäkerhetsfaktor var Noas förståelse om vad som var rätt och om det verkligen var så viktigt vad man hade på sig.

Men han fick ett par gröna shorts och en randig matchtröja och var nöjd med det, även om kläderna var i största laget. Hans vanliga gympadojor var inte bra utan skorna skulle absolut ha nabbar och ännu viktigare var det att kunna knyta dem själv.

Under hela gårdagskvällen pågick träning under tårar och förbannelser. Farfar fick instruera; en vänsterhänt lär sig bäst av en annan vänsterhänt, menade jag och förbannelserna växlade mellan att farfar var dum alternativ att jag var det, som hade köpt så knasiga och omöjliga skor.

Nu lyckades han knyta skorna på träningen, även om de gick upp efter 10 minuter. Någon Ronaldihno lär han knappast bli men de var nöjda efteråt, både han och Tage. Och det är väl huvudsaken.

Trean får förlåta att vi låter hans son fraternisera med fienden. Den stora ursäkten är att Bajen ligger närmast till. Själv hejade han på AIK och tillhörde Black Army, men det tror jag berodde på att han tyckte att det var häftigare och man fick slåss så mycket mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s