Fortfarande tungt

Nu är jag nere på detaljnivå i förberedelser. Det betyder att jag har inhandlat mitt livs första stödstrumpor och M har tagit sin heparinspruta, så Asien here we come.

Vi hämtade barnbarnen för lite lunchutflykt och Svärdottern berättade detaljer från mammans död, som bekräftade mina misstankar. Mamma och mormor har hela sista tiden varit helt införstådda med sakernas tillstånd, men velat undanhålla barnen allvaret i situationen.

Det var hon som insisterat på att Lillasyster skulle åka med på resan till Asien.

– Hon behöver ta en paus från all sjukdom.

Men dagen efter att de åkt hade hon sagt till sin väninna.

– Jag är glad att de kom iväg. Nu kan jag bara ligga i sängen och vara precis så dålig som jag egentligen är.

Det tog fem dagar för henne att släppa taget totalt. Hon lyckades verkligen hålla bilden av "kvinnan som fixar allt" uppe inför barnen. Så här efteråt kan inte Svärdottern begripa hur både hon och Storebror kunnat förneka hur illa det var. Bara dagen innan mamman dog hade Storebror sagt något i stil med

– Du borde försöka var uppe lite. Inte kan du ligga i sängen hela dagarna.

– Men snälla Storebror; jag orkar knappt gå på toa själv.

Inte heller det faktum att 85-åriga mormor stannade kvar efter helgerna eller att mamman hade en riktig sjukhussäng i sovrummet fick dem att ta in läget.

Barnbarnen är så små att de inte riktigt förstår vidden av det hela och när vi skulle gå ut ur porten stötte vi på en granne som spontant sa

– Va, är ni redan hemma?

– Ja, mormor dog så vi åkte hem tidigare, svara Noa.

Grannen visste inte riktigt vilket ben hon skulle stå på efter det uppriktiga svaret.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s