Lunchtugg

– Jag vill också träffa en miljardär och gå i pension. Så där som Ulrika Messing, sa fröken Tjatlund.

– Äh, du skulle dö av ren tristess. Fråga mig; jag gick hemma flera år. Det var den värsta perioden i hela mitt liv, påstod Långkoftan.

– En miljardär har säkert råd med ett vackert stenhus i Provence. Där skulle jag kunna bo och åka och storhandla på Carrefour. Fylla kundvagnen med den ena delikatessen efter den andra, för att inte tala om allt vin.

– Kallar du det för utmaning? Här på jobbet händer det i alla fall saker hela tiden.

– Jag får väl skaffa hundar som hoppar glatt bredvid mig när jag tar mina långpromenader.

– Men du gillar ju inte hundar.

– Nej, det har du rätt i. Då får jag väl åka till Israel och genomgå provrörsbefruktning. Där har man gjort sånt tidigare på överåriga morsor.

– Va, det var det knäppaste jag hört på länge.

– Det var inte jag som hittade på det. Tvåan pratade med en kurator, som sa att det var ett vanligt resonemang.

– Att genomgå provrörsbefruktning i Israel?

– Nej, men att tristess är ett vanligt motiv till att vilja ha barn. Tråkigt jobb t ex; bli gravid och du slipper sitta i Konsumkassan ett par år. Men hit med en trevlig miljardär, inte kommer jag att ha tråkigt.

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s