Dagboksdags

Ja, ska inte en blogg vara en dagbok på nätet? Så här kommer några brottstycken ur mitt liv.

Igår hämtade M barnbarnet Stella på dagis. Tvåan kom hit efter jobbet och efter ett tag tyckte Stella att det var dags för dem att gå hem. Svärsonen skulle inte komma hem förrän vid niotiden, så Tvåan sa:
– Nej, vi stannar ett tag till. Det är ju ingen hemma hos oss. Det skulle bara vara tråkigt.
– Men jag är ju hemma med dig.

I förmiddags träffade vi några bekanta och fick frågan:
– Har ni lust att komma hem till oss imorgon kväll?
– Visst! Vad trevligt, vi har inget speciellt för oss.
– Tack och lov för att det finns andra som är lika oplanerade som vi.

Hur ska jag tolka det? Var vi sista desperata försöket? Äh, spelar roll. Jag är säker på att det blir trevligt i alla fall.

På H&M såg jag två flickor i 20-25-årsåldern klappa händerna i förtjusning över att det fanns Hello Kitty-underkläder för vuxna. En del (Tvåan) får aldrig nog .

Konsum annonserade hummer för 149 kr/st. Jag gick dit och bad om två stycken och funderade på att slå till på lite löjrom. Den kostade 99 kr/hg, men lite extravaganser kan man få kosta på sig ibland. Då ringer telefonen och en röst väser:
– På Ica kostar hummern 99 kr/st och löjrommen 59 kr/hg.

Vad gör man? Jag vill ju inte ljuga och inte heller berätta sanningen för expediten. Det är bara att mörka efter bästa förmåga. En konst som jag förfinat med åren.
– Oj, nu fick ja telefonsamtalet som göra att jag måste backa hummerköpet, sa jag och stäckte tillbaka paketet, samtidigt som jag försökte se sorgsen ut. Sen gick jag raka vägen till Ica och trängdes.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s