Nattvandring

Det händer då och då att barnen frågar hur vi gjorde när de var små. Jag blir smickrad över att någon uppfattar att jag skull kunna komma med något vettigt. Problemet är att mitt minne inte är det bästa. Eller så kanske vi inte hade någon större plan utan det var mera laissez-fair-principen som gällde. Ettan och Tvåan tyckte t ex att vi skulle döpa om Trean till Ge-han eller Låt-han.

Barnbarnet Stella har hela tiden varit rena drömmen när det gäller sömn. Hon lägger sig gärna, somnar snabbt och själv i egen säng, i eget rum och har hittills sovit hela natten. Men nu har hon drabbats av koskräck och drömmer uppslitande drömmar om hotfulla kossor. Tvåan undrade hur vi gjorde, när de var små.

Jag var fullständigt allergiska mot barn i sängen. Det var stört omöjligt att sova med en svettig, het kamin som sänggranne. Och det finns inget som är så utmattande som att inte få sova ordentligt. Om man inte är dålig förälder redan, så blir man det. Mitt förslag när barnen kom över på natten var:
– Lägg dig i pappas säng.

– Men han sticks, var den vanligaste invändningen.

Vi hade två juniormadrasser under våra sängar som vi drog fram och på dem fick barnen sova vidare. Det funkade bra.

Svärsonens mamma körde med annan metod. Hon sov väldigt lätt och kunde hejda barnen innan de kom så långt som in i sovrummet.

Vi får se om koskräcken håller i sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s